Foliehatt III – diagnosen

För mig är en foliehatt en person som uppfyller de flesta av dessa kriterier:

  1. En människa som utesluter slump, inkompetens och misstag i världens skeenden
  2. En människa som tror att det ständigt är en kamp mellan ont och gott
  3. En människa som hellre tar till sig EN spektakulär förklaring/källa framför flera mer troliga och dessutom av varandra oberoende
  4. En människa som försöker ”bevisa” sin ”teori” med en enorm och inte sällan irrelevant detaljrikedom
  5. En människa som enbart behöver en ringa, knappt skönjbar, uppmuntran när det gäller att genast misstro allt vad myndighet och vetenskap heter.
  6. En människa som har svårt att hålla isär åsikt och fakta. När denna person lägger fram sin åsikt är det fakta, när motsidan lägger fram fakta är det enbart en åsikt.
  7. En människa som instinktivt tar den osannolika förklaringen för sanning och ignorerar allt som talar emot.
  8. En människa som tror att begreppet källkritik är ett personligt påhopp.
  9. En människa som byter spår när motargumenten blir för påtagliga.
  10. Kort sagt, En människa som kan betraktas som en idiot helt enkelt.

 ”Hej då och tack för fisken!”

Annonser
Det här inlägget postades i filosofi, pedagogik och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Foliehatt III – diagnosen

  1. PeO_W skriver:

    Jag krälar i stoftet, så bra !! Sluta aldrig blogga.

    Gilla

  2. csaar skriver:

    Tackar tackar! Nej jag slutar nog inte på ett tag. Jag borde lägga till ett kriterium till, men tio var ett så jämt och fint tal:

    9b – En människa som inte vet skillnaden mellan en vetenskaplig teori och en ”teori” han eller hon kommer på under lördagsfyllan.

    Gilla

  3. Ping: Den nya tidens människa…. « PeoWagstrom’s Weblog

  4. oscar berven skriver:

    aha, det blev en post jag ser.

    För att strö sälta på fisken; Varför ägna denna tankekraft på ”oresonlingar” .. du vill ju ha en livlig och kreativ debatt kan tro, inte med likasinnade för jämnan, då blir det ju idel medhåll. Alla som inte ‘håller med’ är väl inte ‘du vet vilket ord jag stör mig på’.

    osv

    Gilla

  5. csaar skriver:

    Jo, men vi måste krossa dem, besegra dem, driva dem framför våra hästar och förgöra dem under våra järnskodda hjul….

    Nej, men du har missuppfattat.

    Att föra en debatt med folk som inte håller med är ju helt klart mycket givande. Men, om debattvännen uppfyller kriterierna ovan är det inte givande alls. Jag följde exempelvis debatten om neandertalmänniksan och homo sapiens sapiens i min ungdom – i fråga om vi och dem tillhörde samma art och kunde få ättlingar tillsammans. Forskarna var mycket oense, det var riktigt heta debatter. Men, när bevis i form av DNA trädde fram i ljuset fick en sida ge sig. Vad gör man när någon presenteras för bevis, men ändå tycker att den egna åsikten är av större värde?

    Jag tror att du också kan hålla med om att det är ett bekymmer, för vad är det för mening att debattera alls i så fall?

    Gilla

  6. Ping: Kunskap och bildning igen… « PeoWagstrom’s Weblog

  7. oscar berven skriver:

    comments off? Karantän? WP said -Det verkar som du redan skrivit detdär … jag ser ingen kommentar dock

    Gilla

  8. oscar berven skriver:

    aha ere html el URL ”no go” … no go

    Gilla

  9. oscar berven skriver:

    ok. nått i koden gillas inte i den text (”Diagnosen” börjar den med) jag försökt få in här alt på språket II. Om du ser den i din WP panel så kan du ta med el inte. Jag orkar inte städa kod, el vad nu som ger error.

    osv

    Gilla

  10. csaar skriver:

    Neee, vad är det här? För mycket glögg? Jag förstår att något är fel, men kan inte riktigt komma på vad. Jag får kolla runt.

    Gilla

  11. oscar berven skriver:

    asch för lite glögg!

    Har använt samma samma tags som innan så inget nytt alls, märkl. Nåväl. Be well!

    osv

    Gilla

  12. csaar skriver:

    Hej Oscar! Jag får klistra in din kommentar så här istället (av någon anledning):
    ”Diagnosen”

    eller

    man kan ju alltid ha fel på anamnesen

    ok … det har gått några kommentarer nu men din självinsikt uteblir. Som jag alluderat tidigare, din fixa idé om vem/varför någon är foliehatt gör att du inte märker att du faller på eget begrepp.

    ”4. En människa som försöker ”bevisa” sin ”teori” med en enorm och inte sällen irrelevant detaljrikedom”

    Hur många poster skall du skriva om något så kontraproduktivt? … eller, trots allt kunde du kanske hålla med om att man eg inte kan ”bevisa” något?

    Jag tror du är mer vidsynt eg, men du hemfaller åt irreleverande namngiveri. Det jag nämt om att akta sig för i namnkallandet (se speciellt DHS Domestic Extremism Lexicon) är återigen ytterst farligt i det allmäna debattklimatet (subtilt javisst, men desto mer vanskligt i samhälleligt perspektiv). Vem är konspirationsteoretiker om inte alla! Det är också terrorism när vi gör det! Metoden demokrati är ”felfri” som idé, men det finns så många andra som är, e. g. vetenskapliga metoden el Zen vägen, men implementerat kommer de många mänskliga parametrarna fram. Dessa parametrar är av av yttersta vikt att dissikera. Detaljrikt? Absolut! Vi har ju med skrift/talspråk att göra. Jag själv har inga problem att du ser mig som ditt el datt i sig, jag kan vara foliehattande diskursvän, men då är det bäst att inse vad du sjäv ”är”, utefter dina egna definitioner.

    ”6. En människa som har svårt att hålla isär åsikt och fakta. När denna person lägger fram sin åsikt är det fakta, när motsidan lägger fram fakta är det enbart en åsikt.”

    ”9. En människa som byter spår när motargumenten blir för påtagliga.”

    Detta faller alla för, i sin sk kunskap el okunskap (medvetet el omedvetet)

    Dessa punkter och övriga sju sväljs dock raskt upp av punkt fyra likt ett svart hål, eftersom de utgör reitererad irrelevans (platsar kanske i MAD magazine som fnissig ad hominem). Om oresonlingar kan vi skriva 20 punkter till, 100 … eller kanske en DSM (Diagnostic and Statistical Manual) … men då har vi gjort det människan trol är allra sämst på. Att låta bli att döma … och där dömde jag

    Är det oresonabla människor du möter, once again, kan du per definition inte resonera med dem. Det räcker alltså gott där. Förvisso relativt, eftersom De i sin tur kan säga detsamma om dig. Remember the monkey? Did Kanzi invite Us to a research project?

    Mina resonemang kan nog riktigt stämma in på punkt fyra, förutom då att jag anser att man inte kan bevisa något, pga begränsningar i mänsklig perception och kognition, i det vissa kallar naiv realism. ”Bevisföringen” räcker bara så långt din trosmatrix sträcker sig. Om vi har olika matrixer, hur skall vi då döma rätt el fel? el varför döma öht

    osv

    Gilla

  13. csaar skriver:

    Jag skall ta mig en stor titt på dina invändningar och kanske omformulera punkterna i min diagnos. När VI är nöjda med dem är det jag och du mot världen. 🙂

    Gilla

  14. csaar skriver:

    ”… eller, trots allt kunde du kanske hålla med om att man eg inte kan ”bevisa” något?”

    Ponera att jag kör rattfull, krockar bilen och polisen tar mig, får mig att blåsa. Inför vraket av min bil, vittnen som sett mig köra och med det positiva alkoholtestet i polisens apertur fäller jag ovanstående replik. Bara repliken i sig är, kanske inte ”bevis” men helt klart en indikation på att jag verkligen är full. Det är så dumt att påstå att vi egentligen inte kan bevisa något – relativistisk svammel. Den repliken borde vara i MAD. Mannen finner sin fru in flagrante, i sängen med en annan med denna pratbubbla ovanför det kopulerande paret.

    Att påstå att vi inte kan bevisa något leder till tron att vi inte behöver bevisa något – varje religiös fundamentalist nödvändiga krycka: bevis är överflödiga i övertygelsen och tron att skriften är gudlikt inspirerade och eviga i sin visdom och moral.

    ”Hur många poster skall du skriva om något så kontraproduktivt?”

    Hur många poster skall jag skriva om något så kontraproduktivt som att vi faktiskt kan bevisa saker? Hur många som helst. För det är inte kontraproduktivt att lita på fakta. Vad som i sammanhanget verkligen är kontraproduktivt är tron på, för det är verkligen något som krävs tro, att vi inte kan bevisa något med fakta. I sådana fall är allt vårt resonerande helt onödigt, för allt vi kommer fram till är att alla har rätt, eller ingen. Lägg ner alla domstolar och läroverk.

    Vi kan bevisa saker bortom allt rimligt tvivel. Inte allt, men bra mycket. Där av begreppet ”bortom allt rimligt tvivel”, för en sund skepcis i betraktandet av information är nödvändig, men ultrarelativism är inte en bra ingrediens i sammanhanget – hur mycket det än kittlar intellektet är det i allmänhet löjligt och i synnerhet kontraproduktivt.

    Eftersom de mesta av din kritik är beroende av vad du har att säga om punkt 4 och du helt klart har fel angående den – för du tror inte på det själv innerst inne – så lämnar jag det vid det.

    Sedan har du helt rätt i att jag är arrogant och onödig när jag slänger mig med uttryck som ”foliehatt” hit och dit – jag får jobba med det.

    Gilla

  15. oscar berven skriver:

    får se om tagsen håller nurå.

    alltså, man Kan förutsäga saker efter fungerande modeller el kalkyler, bevisa fenomen och företeelser inom givna överenskomna premisser och ”lagar” (om vad verkligheten ”är”) … vad jag som ‘litet mer relativ’ vill emfasera är att de ovan exempel står i plural. Epok/tid, trossats, kultur, tradition, vetenskap, paradigm … får man hoppas Inte alltid är alena rådande och att de är föränderliga och icke definitiva, även om de ofta är/blir dogmatiska (en ‘trossats’ säger vi ju vara en dogm per definition, men det måste ju inte evigt vara det )

    Jag nämde Bohms rheomode eftersom jag gillar det mer verbifierande förhållningen till livet snarare än det mer substantifierade. Jag är kan man kortfattat säga, ute efter dynamik och flow .. så långt jag någonsin orkar.

    Vår diskurs här har nog varit ganska spretig i det att vi inte haft en tydlig utgångspunkt och definierat våra termer … (både dina och mina skriverier kunde platsa i MAD fö …) Jag kan alltså klä mig en ‘extremrelativ’ hållning (säkert du oxo) alt. mer ‘normalt’, och våra argument torde falla yttermera på plats när våglängden stämmer, kanske bäst över en stout och en juste omelette IRL (in real life).

    Ang DHS Domestic Extremism Lexicon där tidigare länken då försvann, är vad jag pratar om terminologifaran (dömandet och ändamålsglidningar) för vad som kan tänkas definiera ”terrorism” , bara ett exempel enl department of homeland security;

    ”alternative media

    A term used to describe various information sources that provide a forum for interpretations of events and issues that differ radically from those presented in mass media products and outlets.”

    som sagt, i sin iver blir det snabbt spretigt och OT när man (jag) vill ha sagt så mycket på en gång. Så slutl ang det långa håret, en naiv å rar text om in the eyes of the beholder – Love Parallax

    osv

    Gilla

  16. oscar berven skriver:

    andra försöket, utan tagen ”em”

    alltså, man Kan förutsäga saker efter fungerande modeller el kalkyler, bevisa fenomen och företeelser inom givna överenskomna premisser och ”lagar” (om vad verkligheten ”är”) … vad jag som ‘litet mer relativ’ vill emfasera är att de ovan exempel står i plural. Epok/tid, trossats, kultur, tradition, vetenskap, paradigm … får man hoppas Inte är alltid alena rådande och att de är föränderliga och icke definitiva, även om de ofta är/blir dogmatiska (en ‘trossats’ säger vi ju vara en dogm per definition, men det måste ju inte evigt vara det ) Jag nämde Bohms rheomode eftersom jag gillar det mer verbifierande förhållningen till livet snarare än det mer substantifierade. Jag är kan man kortfattat säga, ute efter dynamik och flow .. så långt jag någonsin orkar.

    Vår diskurs här har nog varit ganska spretig i det att vi inte haft en tydlig utgångspunkt och definierat våra termer … (både dina och mina skriverier kunde platsa i MAD fö …) Jag kan alltså klä mig en ‘extremrelativ’ hållning (säkert du oxo) alt. mer ‘normalt’, och våra argument torde falla yttermera på plats när våglängden stämmer, kanske bäst över en stout och en juste omelette IRL (in real life).

    Ang DHS Domestic Extremism Lexicon där tidigare länken då försvann, är vad jag pratar om terminologifaran (dömandet och ändamålsglidningar) för vad som kan tänkas definiera ”terrorism” , bara ett exempel enl department of homeland security;

    ”alternative media

    A term used to describe various information sources that provide a forum for interpretations of events and issues that differ radically from those presented in mass media products and outlets.”

    som sagt, i sin iver blir det snabbt spretigt och OT när man (jag) vill ha sagt så mycket på en gång. Så slutl ang det långa håret, en naiv å rar text om in the eyes of the beholder – Love Parallax

    osv

    Gilla

  17. oscar berven skriver:

    (tredje varianten damn);

    alltså, man Kan förutsäga saker efter fungerande modeller el kalkyler, bevisa fenomen och företeelser inom givna överenskomna premisser och ”lagar” (om vad verkligheten ”är”) … vad jag som ‘litet mer relativ’ vill emfasera är att de ovan exempel står i plural. Epok/tid, trossats, kultur, tradition, vetenskap, paradigm … får man hoppas Inte är alltid alena rådande och att de är föränderliga och icke definitiva, även om de ofta är/blir dogmatiska (en ‘trossats’ säger vi ju vara en dogm per definition, men det måste ju inte evigt vara det ) Jag nämde Bohms rheomode eftersom jag gillar det mer verbifierande förhållningen till livet snarare än det mer substantifierade. Jag är kan man kortfattat säga, ute efter dynamik och flow .. så långt jag någonsin orkar.

    Vår diskurs här har nog varit ganska spretig i det att vi inte haft en tydlig utgångspunkt och definierat våra termer … (både dina och mina skriverier kunde platsa i MAD fö …) Jag kan alltså klä mig en ‘extremrelativ’ hållning (säkert du oxo) alt. mer ‘normalt’, och våra argument torde falla yttermera på plats när våglängden stämmer, kanske bäst över en stout och en juste omelette IRL (in real life).

    Ang DHS Domestic Extremism Lexicon där tidigare länken då försvann, är vad jag pratar om terminologifaran (dömandet och ändamålsglidningar) för vad som kan tänkas definiera ”terrorism” , bara ett exempel enl department of homeland security;

    ”alternative media

    A term used to describe various information sources that provide a forum for interpretations of events and issues that differ radically from those presented in mass media products and outlets.”

    som sagt, i sin iver blir det snabbt spretigt och OT när man (jag) vill ha sagt så mycket på en gång. Så slutl ang det långa håret, en naiv å rar text om in the eyes of the beholder – Love Parallax

    osv

    Gilla

  18. oscar berven skriver:

    confounded posting tre tidigare försök ej ”gillade”.

    osv

    Gilla

  19. oscar berven skriver:

    inte ens en enkel komment?

    Gilla

  20. oscar berven skriver:

    wth! Du kan med fördel slänga de andra utom den första som ju är korrekt;

    får se om tagsen håller nurå

    osv

    Gilla

  21. csaar skriver:

    Öppenhet och tolerans inför olika metoder är ett bra initiativ inom vetenskapen. Det är ett första steg. Men, precis som ett första steg är början på en resa, till ett mål, är öppenhet och tolerans INTE ett mål i sig, det är ett medel att nå målet. Öppenheten leder till att den som tar sig an resan upptäcker att vissa metoder är bättre än andra.

    Att säga att alla metoder är lika bra är att resignera. Det leder till relativism och stundom också till en av dess mer perverterade form: pragmatism. Båda ismerna är en lek med ord och verklighetsflykt i intellektuell form. Jag undrar om inte världen hade varit en bättre plats om de som brukar relativism hade brukat någon hallucinogen i stället. En pluralistisk värld har inte råd med relativism. Men, det är inte för att det är farligt som det är fel. Det är fel i sig själv.

    Vi kan ha olika metoder i sökandet efter information och fakta. Enbart en relativist skulle påstå att dessa metoder är lika bra i jämförelse med varandra. Så är det naturligtvis inte. En del metoder är bättre än andra, att bortse från det leder till uppfattningen att det är fråga om en åsikt, vilket metod som är bäst. Och detta leder sedan till villfarelsen, ack så spridd i världen, att allas åsikter har samma värde. Det är också helt fel – en del åsikter är faktiskt bättre än andra och kan vi inte komma på några fall där detta är ett faktum har vi kört huvudet allt för långt upp i relativismens djupa och mörka röv.

    Trossats (dogm) kan vi genast lämna därhän såvida vår diskussion inte rör just religion. Och där har du faktiskt rätt – det är hart när omöjligt att helt och hållet bevisa att en troende har fel i tron på ett övernaturligtväsen om denne inte vill ta till sig att bevisbördan ägs av denne, alltså den som tror på det otroliga. Detta betyder ju inte att båda har rätt, eller – även om det är möjligt – att båda har fel. Det kan betyda att en av parterna tror på en allsmäktig kompis, kanske till och med enhörningar eller älvor längst in i trädgårdens skrymslen… ser du vart jag är på väg?

    Vad som kan tas för sanning utan bevis kan också avfärdas utan bevis.

    Epok/tid/kultur:
    Aztekerna offrade en människa varje dag för att få solen att fortsätta sin bana och inte överge dem, ty den var vad som gav jorden liv. Det bör inte komma som en nyhet för dig medborgare: de hade fel. Solen behöver inte människoblod för att fortsätta sin bana. Det spelar ingen roll att, eller om, hela samhället trodde att det var så det förhöll sig.

    Vi kommer säkerligen också att bli slagna på fingrarna i framtiden för vad vi i vissa fall har tagit för sant i vår verklighet, men våra metoder är, jämfört med de historiska, överlägsna i strävan att finna sanningar som står i koncensus med verkligheten. I framtiden kanske vi har ännu bättre metoder. Du förpassar koncensus till en fråga om uppfattning vilket är helt tokigt och farligt – det var, är och kommer alltid att vara en verkningslös metod att offra människor till solguden oavsett om det fanns en tid då diskursen sade något helt annat. Detta är inte en fråga om intelligens, vi är absolut inte intelligentare än våra förfäder, men våra vetenskapliga metoder leder oss långt närmare verkligheten än vad deras mäktade med.

    Paradigm inträffar om någon upptäcker något, eller tillräckligt många saker, som ställer en vetenskaplig teori i nytt ljus. Det vill säga, att det inte längre är möjligt att hålla fast vid den tidigare uppfattningen. För detta krävs bevis. Skall vi acceptera ”bevis” nu? Och med ”vi” menar jag faktisk ”er” (som i du)

    Kultur II: (moral)
    Det finns kulturer i vilka det är hedervärt att stena äktenskapsförbrytare eller till och med flickor som har utsatts för våldtäckt. Är detta rätt moraliskt sett för att det sker i en annan kultur där seden kräver det? Om du säger ja är du en relativism bortom all räddning och det är ingen idé att vi talar med varandra igen. Om du intuitivt känner att detta är fel men åtminstone vill ha en teori om varför ett sådant förfarande är, har varit och alltid kommer att vara fel finns Robert H. Kanes ”moraliska sfär” (Thru the moral maze), eller Sam Harris (End of faith) kap. 6 om jag inte missminner mig tar upp detta ämne både på bredden samt höjden.

    Motsatsen, att inte åsamka skada på våldsverkare, det vill säga pacifism är inte heller en god moralisk inställning. När sjörövaren William Kidd våldtog amishfolkets kvinnor i Pennsylvania, USA och männen i amishsamhället inte ingrepp ställde sig dessa egentligen på förövarnas sida – kanske inte relativistiskt sett i tanken – men i verkligheten.

    Skall vi inte döma nazisterna i tanke och i efterhand för folkmordet på Judar och andra ovälkomna folkslag? I deras tid och kultur var det ju en sanning att judarna var ohyra som planerade världsherravälde. De hade nått koncensus i frågan. (Vi bortser från att det fanns behov av syndabockar och ekonomiska aspekter också, det gör inte saken bättre för relativisten i alla fall)

    Nej, det tycker nog att vi skall se nazisternas gärningar som styggelser, men likgiltighet är vad relativism förespråkar. Så där har vi det. Det finns uppfattningar som är bättre än andra. Både när det gäller uppfattningar om vår värld och vår moral – relativism är inte en sådan uppfattning. Nej, att tro att verkligheten är en fråga om uppfattning är det samma som att anse att ingen handling är föremål för vår gillande eller dömande. Men, att vara relativist är faktiskt också ett sätt att döma för vad den säger är att detta sätt att betrakta världen är den riktiga – vilket tesen i sig omöjligen kan bevisa tack vare sig själv.

    Sedan måste det erkännas att moral i praktiken är en fråga om lyx – förutsättningar att agera efter vår moral kan begränsas i tid och plats. Detta misstänker jag är en av anledningarna till att relativism har vunnit terräng under 1900-talet.

    Relativism har sin plats i världen. Mestadels i sammanhang där den inte kan göra någon skada, som i bedömandet av konst, musik eller mat. Vi kan ta sockerkaka som exempel. Vi delar in fenomenet sockerkaka i tre steg i vilket det första steget kan ge utlopp för ohämmad relativism.

    1. Hur en sockerkaka smakar.
    Detta är en fråga om uppfattning, åsikt. Det går att ägna sig åt okontrollerad relativism i detta steg. Allt är sant: om jag tycker den är äcklig så är den det. Om du tycker den är god så är den det också. Vi kan enas om en metod, en lag genom vilken vi tar reda på detta – låt oss kalla denna metod ”att äta sockerkaka”. Relativismen finner inga gränser i detta steg – jag kan gilla sockerkakan ena dagen och hata den dagen efter. Härligt! Vi skulle till och med kunna raljera lite om nyanser och form utan att någon egentligen har fel. ”Rund? Nja, mer oval…”

    2. Näringsvärde
    Nu blir det lite knepigare. Men, en viss relativism är möjlig. Näringsvärdet är relativt i förhållande till andra saker i alla fall. Även om sockerkaka inte är så nyttig har den större näringsvärde än hushållspapper. Men, i avseende gällande fibrer, vitaminer, protein och kolhydrater kommer den inte att slå en talrik spagetti och köttfärssås med en sallad. Detta är ett faktum oavsett i vilken kultur, tid eller epok dessa födoämnen inmundigas.

    3. Innehållet, eller vad sockerkaka egentligen är.
    En sockerkaka har ingredienser. En specifik bit av en viss sockerkaka består exempelvis av en viss mängd mjöl, smör, ägg och socker. Vi kan här också ta reda på andra egenskaper som vikt, höjd, bredd, temperatur, mm. Det kan tänkas att det finns flera metoder att ta reda på detta. Jag kan också slå vad om att somliga av dessa metoder är bättre än andra.

    Gilla

  22. oscar berven skriver:

    Kniven är enda vittnet

    eller

    Varning för spretighet, felslut och reiterat.

    ”Vi kan ha olika metoder i sökandet efter information och fakta. Enbart en relativist skulle påstå att dessa metoder är lika bra i jämförelse med varandra. Så är det naturligtvis inte.”

    Om du uppfattar mig som relativist vill jag då definiera återigen fr mitt perspektiv; det finns inget bra-dåligt. Det finns olika, en helt annan innebörd. Du är ständigt fast i dikotomin bättre-sämre vilket är alldeles upp till dig. Jag delar den inte. Jag har skrivit att det finns många olika metoder som är bra i sig själva oavsett vad motiven/målen än är, inte i jämförelse med varandra. Så du har både ”rätt och både fel” i samma mening ovan enl min syn. Om jag bestämt skulle säga att jag de facto har ”mer rätt än du” i nån slags ”objektiv” mening, har jag definitivt startat något av det farligaste vi mänskor företar oss, vilket jag tidigare nämt. Dömandet.

    ”Och detta leder sedan till villfarelsen, ack så spridd i världen, att allas åsikter har samma värde.”

    Återigen både rätt och fel. ”Värdet” ligger hos vem? Gud? Objektiviteten? Detta är bestämt vanskligt! Felslutet ligger helt sonika i ”värderandet” – dömandet … OBS! se sista meningen i denna kommentar för min version om ”allas åsikter”

    ”Paradigm inträffar om någon upptäcker något, eller tillräckligt många saker, som ställer en vetenskaplig teori i nytt ljus. Det vill säga, att det inte längre är möjligt att hålla fast vid den tidigare uppfattningen. För detta krävs bevis. Skall vi acceptera ”bevis” nu? Och med ”vi” menar jag faktisk ”er” (som i du)”

    Om bevis existerar utefter det nya paradigmet, finns det stor risk (litotes) att de som befinner sig i det gamla (paradigmet) inte förstår. Det ter sig för dessa som otroligt, foliehattigt, ovetenskapligt, stolligt … Du har precis formulerat ett fallibilistiskt perspektivistiskt tänk, tänk! Och då gillade herrn inte pragmatism! Eller är vi fast i onödiga ismer?

    vet inte om ”acceptera ”bevis” nu?” hade med detta att göra (?)

    ”Vi kommer säkerligen också att bli slagna på fingrarna i framtiden för vad vi i vissa fall har tagit för sant i vår verklighet, men våra metoder är, jämfört med de historiska, överlägsna i strävan att finna sanningar som står i koncensus med verkligheten. I framtiden kanske vi har ännu bättre metoder. Du förpassar koncensus till en fråga om uppfattning vilket är helt tokigt och farligt”

    Jag vet inte, men hur är det med självmotsägelserna? Du säger både mot och för omvartannat. Det kan inte vara ”överlägset nu” om det kan bli slaget på fingrarna ”i framtiden”. ”Överlägset” faller återigen på bättre-sämre. För stunden fungerande! Visst, i det paradigm el tidsmatrix vi befinner oss i. Varning för repetition fr min sida här;

    Återigen kniven kan rädda liv men oxo ta liv. Den är ”perfekt” som verktyg. Men motiven och målen bakom användandet är av yttersta vikt att dryfta. Vetenskapliga metoden är vågar jag påstå perfekt … och du fattar resten … kabbalah som metod, perfekt (idén om) etc. Men vetenskap i sig är INGET perfekt skönjbart med tydliga gränser (ej heller kabbalismen således). Den spretar vilt i det vi kan kalla mänsklighet, psykologi, konventioner, nepotism, patent, tidsålder. Du skriver det själv, men ser det inte. Astroteologi (stundom med blot tex) blir astrologi blir till astronomi, shamanism till naturmedicin till medicin, alkemi till jo faktiskt ”vetenskap”, etc etc. Vetenskap är ett koncept, en matrix, ett Operativ System … för hur långt vi hittils har kommit, alltså en kollektivt OCH individuellt föränderligt konstruktion. Konsensus är nära släkting till paradigm, dogmatik, politisk korrekthet mfl, förstod inte vad du åsyftade.

    ”Trossats (dogm) kan vi genast lämna därhän såvida vår diskussion inte rör just religion.”

    Och här sätter han sitt dömande på den egg som drabbar just den som inte tror att den kan drabba honom själv. Eller parafraserat Goethe –None are more hopelessly dogmatic, than those who falsely believe they are not. Dogmatik på sin spets, (spetsfundigt). ”Vetenskapen” kan vara precis så dogmatisk som du säger religion kunna vara, MEN menar jag, många som verkar genom god vetenskaplig metod försöker vara uppfinningsrika, dynamiska och odogmatiska. En sådan fantast personifierar inte själva vetenskapen utan den rena metoden att söka efter det nya ideer och applikationer, följdriktigt sökandes efter möjl bevis, och ånyo söka …

    ”Men, att vara relativist är faktiskt också ett sätt att döma för vad den säger är att detta sätt att betrakta världen är den riktiga – vilket tesen i sig omöjligen kan bevisa tack vare sig själv.”

    Ah, detta är just essensen i mitt skrivande. Språket i dess ofullständighet och i det vi kallar paradoxer, motsägelser och felslut . Något som drabbar även den som säger sig kunna undvika det. Taoism tex. (du skall alltsåinte läsa de 59 teserna, men vem fn låter bli?) el som jag skrev naiv-sofistiskt i Scientism Teapot – I’ll never have dogmas! Therefor I’m dogmatic. Man KAN inte undvika felslut, för du har just yttrat dig i ofullständigheten. Vetenskap som du pratar ”gott om”, är inte fri från det, och inget annan heller. Språket (tal/skrift men trol fler aspekter av densamma) i sig är felslutens moder, vilket jag ju önskade tankebrott skulle ta sig an i sin bok.

    sålunda Med variation ;

    Men, att inte vara relativist är faktiskt också ett sätt att döma för vad den säger är att detta sätt att betrakta världen är den riktiga – vilket tesen i sig omöjligen kan bevisa tack vare sig själv.

    lika rätt och lika fel. Vi torde hellre inte bruka den typen av fraseologi, för vi vet att det förr el senare självmotsäger sig.

    ”Om du säger ja är du en relativism bortom all räddning och det är ingen idé att vi talar med varandra igen.”

    Om du nu ser mig som relativist el fallibilist, och du som ”kanske motsatsen” ser du då inte potentialen i att dryfta just allt detta? Trivium polare? Hermeneutister emellan? Vi behöver nog inte ”älta ner” din blogg så värst mycket mer alltså, (har snarare saknat kommentarer på min webplats el citat hämtade därifrån) ett forum hade varit smidigare månne el hellre IRL återigen, men som just finslipare av sina ideer (eggar). Inte ”du rätt-jag fel”, inte heller ”vi tycka samma som bästisar” (läs konsensus) utan bara just för att vädra … (ut gammalt, in nytt och blanda om möjl)

    All behöver ”räddning”, helst, trol endast, från/av/med sig själv, ingen annat kan ”lära dig” utom du själv, anars blir det ”diktat” från någon annan som anser att de vet moral mer än du. Om du känner dig trygg i dina ideer så gratulerar jag med all välmening.

    Om jag skall formulera ett frihetstänk (förvisso ofullständigt) och tillika som ”svar” på dina relativa Kultur II frågor;

    Freedom is when anyone can describe what freedom is, and accordingly conduct oneself, without infringement, harm or coercion of others and their definitions of the term

    osv

    Gilla

  23. csaar skriver:

    ”Freedom is when anyone can describe what freedom is, and accordingly conduct oneself, without infringement, harm or coercion of others and their definitions of the term”

    Allt detta skrivande helt i onödan – för då anser du att den som inte tycker så här har fel? Denna inställning är bättre en flera andra inställningar? Vi gör val och väljer vi det ovanstående har vi gjort ett bra val jämfört med ett eventuellt annat alternativ?

    Jo,

    Men då så. Då är i alla fall det avklarat.

    Gilla

  24. oscar berven skriver:

    Ett viktigt tillägg;

    ”Vetenskap är ett koncept, en matrix, ett Operativ System … för hur långt vi hittils har kommit”.

    Betyder inte att all mänsklig kunskap ÄR bevarad och sunt inkorporerat på denna tidsaxel fr animism via astronomi till vetenskap (snabbresa). Vetenskap är INTE perfekterat ”så här långt” alltså. Massor med insikter, möjliga variabler av ”verkligheter” och myriad av andra fasetter är bortgallrat, förkastat och glömt. Om vi verkligen hade allting samlat i slags kunskapsbank som du pratat litet om i ”språk”, boktryckarkonst och internet, hade vi varit något/någon helt annan stans. Sannerligen i ett annat paradigm vågar jag påstå, eller ”i flera” …

    Vetenskap och dess metoder som du alltså själv skriver, kan komma att vara ”någonting annat” i framtiden. Bättre-sämre? Nej, felaktig vägning. Någonting annat. ”Vetenskapen” är ju fö inte en singularis allomspännande ”sanning” varken i detta nu, eller uti nämda tidsaxel. Det är vetande i det alltför viktiga verbet, varandet i utvecklandet, ideandet, skapandet snarare än ”hård” evidens, institutionalisering, konvention och dogm. Hård evidens verkar så flyktig som de oändliga aggregationstillstånden av energi i universum. Plus, ju mer vetande desto mer vet vi att vi inte vet, å sånna floskler …

    Vetenskap i sig är inte dogmatik för allt i världen, med detta trodde jag att jag var tydlig. Jag har enkom emfaserat när det uppstår dogmatiska strömningar och tendenser. Det är ju människor (mänsklig fallibilitet) som kan fastna i culriculum, hierarki, proprietärt tänk, karriärism politisk korrekthet, (se ”Beställningsjobb och köpt tystnad – är den fria forskningen hotad? oxo under Expertise Buffer) … att dogmer inte skulle uppstå här blir det ju likt ovan parafras Goethe, ett omedvetandeskap om sin egen dogmatik …

    din senaste kommentar vet jag inte vart den siktar efter. Hade hoppats på en riktig tankebrott analys. Det blir roligare då.

    osv

    Gilla

  25. csaar skriver:

    Jag har aldrig sagt att något viss vetenskaplig metod är perfekt, men att somliga metoder säkerligen är bättre än andra. Att vi har samlat ”allt” i vår kunskapsbank har jag inte heller påstått – men det som nu finns där är ju på sätt och vis allt. Det är så att säga allt vi har kvar.

    ”Om du uppfattar mig som relativist vill jag då definiera återigen fr mitt perspektiv; det finns inget bra-dåligt. Det finns olika, en helt annan innebörd.”

    Att påstå att inget är bättre än någon annan – det är relativism. Och relativism är inte en intellektuell ståndpunkt enligt mig, utan en tillflyktsort.

    Exempelvis bör det falla på sin orimlighet att astrologi är en lika bra metod vid diagnostisering av sjukdomar, som exempelvis en medicinsk undersökning. De är inte bara olika, den ena metoden är bättre än den andra.

    Jag har heller aldrig sagt att det finns svar på allt. För att vara människa måste vi ställa omöjliga frågor, som till exempel: Vad innebär det att vara människa?

    Förnuftet kan visserligen (kanske) inte ge oss en fullkomligt klar bild av verkligheten (alla gånger), men att avskriva förnuftet all kognitiv kapacitet är befängt. Jag har inga problem med att förnuftet gör en tolkning eller översättning av verkligheten. Många av mina inlägg handlar om det just det. Men precis som att vissa översättningar av en text är bättre än andra, är också en del metoder vi använder i sökandet efter fakta och sanningar bättre än andra. Förvisso kan vi ibland stöta på exempelvis olika översättningar av samma poem och konstatera att en översättning lägger tonvikten vid ytan, själva orden och en annan lägger tonvikten vid kärnan, innehållet. I sådana fall är det olika, och måhända lika bra, beroende på vad man har för åsikt. Men, ingen i sunda vätskor skulle påstå att en riktig skitöversättning som missar både form och innehåll är bara… olika.

    Men eftersom du är av en annan åsikt: Vilken av mina tio ”foliehattskriterier” är bra att ha som egenskap i sökandet efter kunskap, eller då vi diskuterar med andra?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s