Språket II – kollektiv kunskapsbank

stegeSpråket har, för människan, haft lika stor betydelse som Internet har haft för datorn. Nej, det var minst sagt en litotes. Men, jämförelsen är inte helt greppad ur tomma luften. Språket, liksom Internet, kopplar med stor effektivitet ihop enheterna så att information, ibland av mycket komplicerad natur, kan förmedlas fram och tillbaka. Vi kan, tillskillnad från andra djur, kommunicera på en mycket abstrakt nivå. Vi kan med exakthet redogöra för vad som har hänt, när det hände och hur vi tänkte när det hända. Håll i er. Det blir ännu bättre, för inte nog med det. Vi kan berätta vad som kommer att hända, när det kommer att hända och redogöra för vad vi förmodligen kommer att tänka när händelsen inträffar i framtiden.

 Tack vare språket har vi kunnat ärva våra förfäders erfarenheter. Och detta är unikt. Det normala är att en arts organismer ärver egenskaper från generationerna före, allt i enlighet med det selektiva urvalet. Det selektiva urvalet har gett människan en otroligt effektiv egenskap – språket och med språkets hjälp kan vi anpassa oss till olika miljöer fortare än någon annan varelse. Vi kan till och med skapa vår egen miljö genom erfarenheter som andra förmedlar – elden, kläder, hus, värmepump, pelletsbrännare.  Anledningen är att vi inte behöver vänta på att den bäst lämpade fortplantar sig och sprider egenskapen vidare. Vi kan helt enkelt säga: ”Ta med dig en knölpåk för det finns lejon ute på savannen.”

 Inte sällan går dagens människa omkring och tror att dåtidens människa var trögare för att hon inte visste vad vi idag vet. I morgon kommer kanske andra människor att tycka samma sak om oss. Allt i takt med att den kollektiva kunskapsbanken växer. Nästan allt du vet har någon annan, kanske för mycket länge sedan, funderat fram åt dig, så språket som spridare av erfarenheter fungerar inte bara i rum utan även genom tid tack vara vårt kollektiva minne och skriftspråket.

 Vi borde visa respekt för de som framhärdade i den neolitiska eran. Trots att de visste mindre än vad vi vet idag säkrade de en framtid för kommande generationer. Trots att vi vet så oändligt mycket mer är det osäkert om vi kommer att klara av samma bedrift.

 Vilka är det nu som är tröga?

Det här inlägget postades i Historia. Bokmärk permalänken.

26 kommentarer till Språket II – kollektiv kunskapsbank

  1. PeO_W skriver:

    Jo du Csaar, ibland förtvivlar man när foliehattarna verkar ha invaderat såväl vulgärmedier som medier som ännu inte hamnat där. Tryggheten är dock att även när Europa var som svartast och alla gamla kunskaper från antiken förkastades så fanns muslimerna som bevarade seklers landvinningar. Även idag finns det människor och institutioner som kämpar emot och bevarar förnuftet.

    Vi är trygga, vid verklig fara kämpar människor tillsammans oavsett meningsskiljaktigheter. Något så osannolikt som en allians mellan Churchll och Stalin för att bekämpa den ondska värre än den de såg hos varandra är beviset på människans förmåga att sluta leden vid behov.

    Gilla

  2. csaar skriver:

    Det är i det stora perspektivet vi upplever att visdomens ljus flyttats runt i världen genom tiden – jag undrar hur framtidens domare kommer att döma vår tid av upphöjt tyckande och foliehatssmakeri?

    Gilla

  3. PeO_W skriver:

    Det kommer sannolikt att variera över tid hur vår tid bedöms. Säkerligen kommer en ansenlig minoritet hävda att det var ”bättre förr” precis som nu.

    Gilla

  4. csaar skriver:

    🙂 cyniskt, men sant.

    Gilla

  5. oscar berven skriver:

    språket, intressant du dryftar om detta. Men ”det vi säger” är inte ”allt”. Det inkorporarar ”inte helheten”, det symboliserar den.

    ”Foliehatteri” kan ju sägas om vem som helst, även inom en ”korrekt vetenskap”. Imorgon är det kanske ett annat paradigm som underbygger vår perception och därmed våra uttryck. Det som var så bensäkert visade sig vara triumferat och vi kan således se långt bortom tidigare ”foliehatterier” …

    Epitet måste man ju akta sig för att slänga på andra, då det kan träffa en själv;

    Terrorism är militär för fattiga, militär är terrorism för rika, parafras av P Ustinov.

    Fö vet vi inte med någon säkerhet hur natur och övriga djur kommunicerar. Om vi inte pratar samma språk.

    osv

    Gilla

  6. csaar skriver:

    För mig är en foliehatt en person som uppfyller de flesta av dessa kriterier:

    1. En människa som utesluter slump, inkompetens och misstag i världens skeenden
    2. En människa som tror att det ständigt är en kamp mellan ont och gott
    3. En människa som hellre tar till sig EN spektakulär förklaring/källa framför flera mer troliga och dessutom av varandra oberoende
    4. En människa som försöker ”bevisa” sin ”teori” med en enorm och inte sällen irrelevant detaljrikedom
    5. En människa som enbart behöver en ringa, knappt skönjbar, uppmuntran när det gäller att genast misstro allt vad myndighet och vetenskap heter.
    6. En människa som har svårt att hålla isär åsikt och fakta. När denna person lägger fram sin åsikt är det fakta, när motsidan lägger fram fakta är det enbart en åsikt.
    7. En människa som instinktivt tar den osannolika förklaringen för sanning och ignorerar allt som talar emot.
    8. En människa som tror att begreppet källkritik är ett personligt påhopp.
    9. En människa som byter spår när motargumenten blir för påtagliga.
    10. Kort sagt, En människa som kan betraktas som en idiot helt enkelt.

    Detta är en foliehatt för mig, kontexten kan kvitta.

    När det gäller djurs ”språk” har du fel. När du har lärt din hund hoppa hage, gå till en kompis som också har hund. Låt hundarna kommunicera med varandra någon timme. Om din vän sedan ringer dig dagen efter och meddelar dig i förbluffade ordalag att hans lille vovve kan hoppa hage – då kan vi snacka igen. Vårt sätt att kommunicera är helt outstanding. Det finns inget annat djur som kan mäta sig med oss. Kanske valar och delfiner har mental kapacitet, men de saknar griporgan att sätta sina planer i verket (Hej då och tack för fisken – D. Adams).

    Angående terrorist: det är klart det beror på vem ”namngivaren” är – ett offer, gärningsmannen eller en betraktare. Men, begreppet i sig var ett dåligt exempel. Det har ju varit ett ganska givande koncept genom mänsklighetens historia att ha namn på ting och fenomen. Det är utan tvekan den största orsaken till att jag kan sitta i detta ogästvänliga klimat i bara min pyjamas och skriva på ett tangentbord. Nu kan vi ju gå på som Wittgenstein och hävda att vi aldrig kommer att mena exakt samma sak, men det är en bra bit kvar från det och fram till vad jag brukar kalla osund relativism.

    Gilla

  7. oscar berven skriver:

    Man kan ju såklart ta extremer som dina tio punkter beskriver. Alltför naiva föreställningar, godtrogenhet, kuvade och indoktinerade sinnen osv. men så finns det grader i helvetet, och foliehatten kröner många gånger inte fullt så ”tokiga” människor. Där kommer det alldeles vanskliga i stigmatiserandet –namngivandet, om än ”oskyldigt”. Man har ju slutat argumentera där och kallar vid namn. Du kan iofs tro dig veta bättre el tycka att ‘det kan man väl tåla’, men varför lämna argumentationen och tillgripa epitet. Jo man skulle kunna kalla det snäll ad hominem av den anledningen att när ”någon kallas” så lämnar man sakfrågan, om än så subtilt, så kan det slår hårt. Människor har ju känslor. Om någon förefaller helt galen och oresonlig så lämnar man med fördel rummet. Varför ens ta med dem i sina resonemang om man mer el mindre skrattar åt dem? Säger inte att du gör, men visst finns mer neutralladdade ord om man nu måste yttra något.

    För varje ny upptäckt (fri forskning) måste man ju tillåta att gå/tänka utanför boxen. Detta är en ytterst viktig del i vår individuella och gemensamma utveckling. Dessa vågar/orkar gå utanför ramar av vetenskapliga gränser och skall för tusan hyllas. Det lyckas inte alltid såklart, pga ekonomi, nepotism, karriär el för all del till synes ohållbara teorier inför tidigare kalkyler och konstruktioner. Det platsar inte i tidsmatrixen typ, kanske för sent ute el för tidigt. Det bästa vore att kalla det för något värdigt – ett gott försök.

    “You never change things by fighting the existing reality. To change something, build a new model that makes the existing model obsolete.” Buckminster Fuller

    “We can’t solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them.” Albert Einstein

    Jag kan gott tänka mig en civilisation en miljon år framför våran skulle tycka att vi människor håller på med att just lära varandra trick, försöker rita ”högupplösta kartor” av ‘verkligheten’. Hunden kanske är lite coolare där och finner det irrelevant – I surely did showed them their trick and look how happy I made them, the dog thought, and I even got some extra candy. I det långa perspektivet är det eg ingen fråga om bättre-sämre (om art, civilisation, intelligens etc), utan, personlig tycke och smak.

    Jag ser det inte som mer intelligent att vi kan bygga flygmaskiner när djur kunde flyga innan vi fanns till. Det är å andra sidan inte mindre intelligent. Det är ‘olika intelligenser’ lite relativt … mänskan lägger alltför gärna till mer/bättre, det är onödig hävd och fåfänglighet om något.

    Gilla

  8. oscar berven skriver:

    kanske skulle nämna att när den första hunden träffar den andra hunden sålunda säger –Let’s go space out in that mind expanding method You thought me last week, my human host wouldn’t get it anyway …

    Gilla

  9. oscar berven skriver:

    taught*

    språket ….

    Gilla

  10. csaar skriver:

    ”Varför ens ta med dem i sina resonemang om man mer el mindre skrattar åt dem?”
    Man skrattade faktiskt åt nazisterna också, i början.(ok, en litotes) För mig är exempelvis förväxlingen mellan fakta och åsikt i dessa sammanhang skrämmande. Han jag älskar att hata, Platon, förutspådde just detta i sin kritik av demokratin.

    ”För varje ny upptäckt (fri forskning) måste man ju tillåta att gå/tänka utanför boxen.”
    Ja just det, det kunde också vara ett kriterium: Foliehattar har grava bekymmer med att tänka utanför SIN låda. Jag lyssnar på vad de säger, jag kollar upp fakta så långt detta är möjligt och när jag sedan lägger fram motargument (om det finns sådana) så blir foliehatten aggressiv eller byter spår. Det är inte att tänka utanför lådan.

    ”Det bästa vore att kalla det för något värdigt – ett gott försök.”
    Javisst, självklart. Om det är vad det är. Uppfyller det däremot kriterierna ovan är det inte ett gott försök, då är det ren idioti, oavsett i vilket århundrade det utspelar sig i.

    “We can’t solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them.” Albert Einstein
    Ett bra citat. Vi kan säga att foliehattarnas sätt att tänka är problemet och vi kan inte tänka likadant om vi vill lösa detta problem.

    ”Jag ser det inte som mer intelligent att vi kan bygga flygmaskiner när djur kunde flyga innan vi fanns till.”

    Gör du inte? hmm….

    Gilla

  11. oscar berven skriver:

    du repeterar foliehattar, jag avstår

    Our measurements suggests, a single light photon/wave, starting from the sun, to travel and reach our earth, takes ca ten minutes. Or for the fun, ca 10 revolves around our globe in one second. Fast indeed. But this is from our point of view, our human relative vantage point to the photon. Let’s now say you are that photon. How long would it take for you to journey from the sun to earth? No time! Congratulations, you have reached ”absolute speed”, like absolute zero. You don’t have to bother going ”faster” than the speed of light. It is no longer necessary, you can therefor be anywhere, ”anytime” (no time) as a photon. Back to our human perspective, we would think that playing with the CERN particle accelerator, photons can reach speeds beyond the light. That is a mere misconception. The photon is happily anywhere anytime, remember.

    det synes du borde lägga in lite mer relativitet, perspektivism el fallibilism i ditt perspektiv, mer utanför din vantage point.

    osv

    Gilla

  12. csaar skriver:

    Ok.
    Men vilken av mina 10 kriterier tycker du är en bra ståndpunkt i en debatt?

    Gilla

  13. oscar berven skriver:

    jag får väl erkänna att jag glider ur denna debatten, eller rättare jag känner mig longör. Repeterar det jag känner vara essensen i våra språkliga/kommunikativa predikament;

    Våra konstruktioner och trosmatrixer för ideologi, vetenskap, kultur, kognition, infrastruktur, konst etc är baserat på ofullständig matematik, semiotik, nomenklatur, metodologi, instrumentation/perception (verktyg) eftersom de är symbol av ‘verkligheten’. All mänsklig input/output (hittills) är modeller av ‘helheten’, och sålunda ofullständiga, och torde bättre kallas vår ‘virtuella verklighet’.

    Den vetenskapliga metoden är trol klanderfi så vitt jag ser det. Men, det är bilden av den ideala metoden, inte metoden i praktiken.

    Innan judeo/kristendom mm kom fanns tex gnosticism och mysticism (än idag), som eg inte är religioner, utan ‘metoder’. En metod där inga idoler el gudar skall blidkas utan man kultiverar, gör en spirituell resa, helt på egen hand (ibland med mentor). Där finns då dyl metoder/tekniker att ‘nå dit’. Meditation, ceremonier/kampsporter (zen), entheogenic drugs (shamanism) osv … inga eg trossatser alltså. MEN, många av dessa kan/har hijackats och korrumperats …

    så, korruptbarheten finns i alla mänskliga företag, men jag får avsluta på positiv not;

    So ’everything is possible’ (a creative variant of ‘nothing is certain’) is not just a cute phrase, but the key to our survival and evolution, in small as well as grand scale.

    osv

    Du är mer än välkommen och hugga in i på wikinormous, bar å klicka på Leave a comment … shred it!

    Gilla

  14. oscar berven skriver:

    heh, fattade faktiskt inte att du skrivit om ”ämnet” så mycket, det var ju symptomatiskt … skit nu i ”oresonlingarna” för tusan. Men som jag skrev på tankebrott till dig, jag tror nog det finns stjärnskådare som e resonliga …

    Jag menar att man måste ”vara lite foliehatt” … för att just kunna tänka utanför boxen/normen/konventionena

    “We can’t solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them.” å allt det där

    osv

    Gilla

  15. csaar skriver:

    ”Jag menar att man måste ”vara lite foliehatt” … för att just kunna tänka utanför boxen/normen/konventionena.”

    Jag förstår vad du menar. Det kan mycket väl vara en bra utgångspunkt och när man sedan klätt den ”galna” idén i ord gäller det att ta reda på om det stämmer. Det är just där den ”äkta” [substantiv insatt som Oscar inte gillar] visar sitt tryne. De går till vilken extrem och ytterligare lite till för att ”bevisa” sin tes – allt som talar emot är humbug, konspiration, mörkläggning eller historieförfalskning. Som utgångspunkt kan det vara givande. Jag tror att jag uttryckte mig på liknande sätt på Tankebrott.

    Gilla

  16. csaar skriver:

    Sedan måste jag tillägga att det mycket väl kan vara så att en del arter kan tänka sig in i andra och på framtiden. Bonobon Kanzi i USA har visat att detta är möjligt. Han tycker till och med om att gå undan för att tala med sig själv ibland. Men, då tar han med sig material med de symboler han har lärt sig och sitter och pekar på dem – han har fått sitt språk av människan. Det talade språket är oslagbart och förutsättning för att kunna tala är mer fysiskt än intellektuellt – vår upprätta gång har även här spelat en viss roll om vi skall tro forskarna.

    Gilla

  17. oscar berven skriver:

    hej i mellandagen.

    jag är alltså inte lika säker som du, om oslagbarheten. Jag kallar språket (mfl kommunikativa metoder) vår förbannelse & vår frälsning. Mao språk utgör oerhörda möjligheter men likaså, uppenbara begränsningar.

    Det jag skrev innan att våra flygmaskiner i förhåll till djur som redan kan flyga, handlar inte om att människans iderikedom och förmåga att applicera den i praktik är mindre intelligent. Det är en annan intelligens. Att säga att den är ”mer” förträfflig är ett felslut enl mig. Bättre-sämre dömanden skapar vanskliga dikotomier. Varför inte istället se de oändliga aspekterna av vad intelligens kan vara i varje individ, djur, naturskiftningar, dans och kärlek pling plong …

    Att lära an annan varelse något som vi finner inom mänskliga ramar vara förträffligt är skenheligt och högtravande. Detta gäller således människovarelser också. –Vår kultur står över er –. Av någon anledning tänker jag på tomsshoes.com som exemel på dagligdags skenhelighet. Köp ett par Toms shoes och ett par extra skänks till ”fattiga barn nånstans”. Vem fn har sagt att de vill ha sånna övht. Det finns trots allt människor som inte vill ha västvärldens konventioner och kultur på sig med allt vad det innebär … våra demokratiseringsprocesser världen över? En slags inkvisition, för återigen, demokrati, må möjligen vara felfri som metod (idén om metoden), men praktiserat i verkligheten är den det icke. Speciellt inte som vi missionerar den med vapen i hand.

    Gilla

  18. csaar skriver:

    Det gör inget om du vägrar acceptera att människans sätt att kommunicera överträffar alla andra djurs olika metoder. Att detta kan leda till dåligheter förnekar jag inte – men det motbevisar ändå inte det faktum att det är oslagbart, än så länge.

    Språket har fört oss hit, på gott och ont. Utan språket som i nästa led fört oss mot vår, återigen oslagbara, förmåga att sammarbeta – även den outstandig i jämförelse med andra djur – hade vi inte kunnat spridas över jordklotet. Givetvis även det på gott och ont.

    Att människan lär andra primater tala har inget med förträfflighet att göra – snarare ett försök att hitta länkar mellan oss och dem, inte vad du impicerar, utan tvärt om.

    Att födas med flygförmåga kan inte likställas med intelligens. Det går att jämföra, men det är två olika saker.

    Att jämföra olika primaters eller djurs kulturer i kontrast till olika kulturer i männiksans svär kan ju vara intressant och samtidigt fullkomligt fruktlöst.

    Att inte tycka att en medmänniska är i behov av eller är betjänt av demokrati, bara för att det inte råkar finnas där denne lever, är äcklig relativism i en form som jag avskyr bortom all vett och sans.

    Gilla

  19. oscar berven skriver:

    Om den ”äckliga relativismen” förstod jag inte. Demokrati är en metod (snarare än ideologi) som kan brukas väl eller gravt missbrukas. Jag vet många andra metoder (ovan om mysticism mm) som likaså bör ses som ”felfria” i sigsjälva (idén om återigen). Demokrati kan alltså i verkligheten vara mer el mindre dikterande och därmed bli förbisedd och misstolkad i dess grundidé. Om du är intresserad av mina längre relativa utläggningar har jag länkat förut; the game of democracy (här mer on topic)

    ”men det motbevisar ändå inte det faktum att det är oslagbart”

    bevisar el motbevisar är inte riktigt vad detta resonemang är ute efter, fr min sida iaf. En aspekt ang språk, lite mer konkret då är rheomode

    A division of thought becomes letters, words and language. We illustrate or model our perceptions of reality. We create maps and images to easier show the world in a smaller scale. It is practical we say, because we couldn’t carry the whole world in our pocket. What David Bohm calls Rheomode, is addressing a similar relation as impossibility of motion, because thought needs a constant flow and to override the paradoxical, the flow has to continue in an infinite way. Words and language, spoken and written (there are of course other communicative methods), are certainly further division and fragmentation of thought-flow into symbols.

    Om jag skall tillskriva oslagbar till någon mänsklig bedrift väljer jag tankens kraft, snarare än språkets. Rheomode skulle kunna utgöra ett mer ‘tankespråk’ … och vi har ännu inte pratat om exformation-information …

    Jag är medveten om att en mås har fötts med vingar och att vi kan ”ifrågasätta” dess intelligens sas (den får dock öva lite innan den klarar av det). Men jag pratar just som du säger om olika ”saker” jag väljer ordet intelligens. Måsen i sig, utgör en intelligens (med el utan ‘skaparen’). Man kan alltså välja att se måsens fantastiska förmågor el intelligensen i måsen i sig med dess förmågor. Jag är nog mer ute efter den sistnämda.

    ”Att människan lär andra primater tala har inget med förträfflighet att göra – snarare ett försök att hitta länkar mellan oss och dem”

    Var det apan som inbjöd till forskarsamarbete? Du vägrar acceptera att gå utanför människoboxen?

    ”Att jämföra olika primaters eller djurs kulturer i kontrast till olika kulturer i männiksans svär kan ju vara intressant och samtidigt fullkomligt fruktlöst.”

    Essensen i mitt förra inlägg var dock bättre-sämre dikotomin, oavsett måsar, bonobon, demokrati, andra kulturer etc

    Gilla

  20. oscar berven skriver:

    ”Att inte tycka att en medmänniska är i behov av eller är betjänt av demokrati, bara för att det inte råkar finnas där denne lever, är äcklig relativism i en form som jag avskyr bortom all vett och sans.”

    ok. nu föll poletten ned

    Det var demokratiseringsprocess by the barrel of a gun …

    det åsyftar på våra otroligt dåliga förevändningar till att vi med vapen i hand stormar in i Irak el Afganistan och sorgligt nog många andra länder, för att ”befria” och ”demokratisera” förutom en ännu värre förevändning … fighting terror with terror. ”Det är inte terrorism när vi gör det”, ”War is peace” och alla sånna felslut …

    inte riktigt samma spörsmål ang demokrati som metod vs praktik i grunden alltså, men väl i nära anslutning, då det missioneras med förevändningen ”om dess förträfflighet” … återigen predikamentet bättre-sämre alltså när den går bortom ord till ovan handling

    osv

    Gilla

  21. csaar skriver:

    ”bedrift väljer jag tankens kraft, snarare än språkets.”
    Ja, och vad använder du när du tänker? Jo språket som i exemplet med bonobon Kenzi.

    Vidare har jag aldrig förespråkat våld i införandet av demokrati, det hade varit kontraproduktivt. Men om ett lands ledare vägrar släppa ifrån sig makten till folkets då är det fel. Att sätta på skygglappar och hävda att ”men det är så de gör där, det är deras kultur” vore äckligt och något jag inte befattar mig med.

    Till yttermera visso är jag väl införstådd med kritik mot demokrati – läs mina inlägg angående Platon. Hans kritik gäller fortfarande.

    Gilla

  22. oscar berven skriver:

    ”Ja, och vad använder du när du tänker? Jo språket”

    som grafiker, illustratör, fotograf/filmare och musiker (för att förtydliga ”ickespråk”) mm så använder jag något helt annat. Mina tankar (vet ju inget om dina) börjar knappast i syntax och grammatik … utmynnar småningom ibland som här, men springer ur vad vi kan kalla en kognitions-perceptionssoppa som vissa kallar det undermedvetna, intuition, kreativitet, ”miget” … what ever. Det medvetna planet som formar ”språk” utgör trol en bråkdel ”av hela dig”. Du är väl mer än det medvetandet som läser detta just nu, medvetna ”jaget”, som möjligen registrerar rummets temperatur och att en kille med mobil går förbi och babblar AIK … sen är det ‘inte så mycket mer’ vågar jag påstå. Tor Nörretranders skrev intressant om ämnet i Märk Världen. Han lär även ha myntat exformation även om jag menar att termerna är omvända Han har James Maxwells sista ord i början av boken;

    Det som görs av det som kallas jag, görs troligen av någonting i mig som är större än jag.

    Så, nej vare sig bakomliggande tankekreationer i denna text eller en paradiddle diddle eller en logotyp mynnar i vad jag förstår dig kalla ”språket”. Oundvikligt påverkas jag av skrift/talspråk och jag kan visst höra mig ”tänka ord”. Men som kreatör i massa annat slipper jag mången gång det tjattret.

    synd att du inte tar dig mer tid/skrivande att (mer än gärna) kritisera det jag dryftar om tex game of democracy eller kommenterar mer av min utläggningar ovan (vill ju hellre läsa dina ideer här inte Platons). Levande dialog blir mer lärorikt. Är intresset svalt så gör vi självklart avslut.

    osv

    Gilla

  23. csaar skriver:

    ”som grafiker, illustratör, fotograf/filmare och musiker (för att förtydliga ”ickespråk”) mm så använder jag något helt annat. Mina tankar (vet ju inget om dina) börjar knappast i syntax och grammatik … utmynnar småningom ibland som här, men springer ur vad vi kan kalla en kognitions-perceptionssoppa som vissa kallar det undermedvetna, intuition, kreativitet, ”miget” … what ever.”

    Howw humm….
    Du uppfyller verkligen kriterie nummer 4. Åter tillbaka till kommunikation – Du använder knappast bilder i din kommunikation till mig. Och varför inte? Jo för att detta sätt vi nu brukar är OSLAGBART. Bilder är inte ett ickespråk – det är ett språk som dessutom kan vara mycket mer universellt än det talade språket och används många gånger därför i sammanhang där bilden är det effektivaste och mest gångbara. Många gånger är bilden bättre – men tyvärr mon ami – bilden är också människans språk. Bilden som språk och det talade språket lever av varandra. Det tycker jag i alla fall.

    Jag skall ta mig tid att sätta mig in i de andra spörsmålen du dryftat här, och kommentera om jag finner det mödan värt. Men, att strunta i kritik mot demokratin, nedtecknade för 2500 år sedan med validitet än idag är tragiskt, samt ett symptom på demokratin precis som Platon skrev.

    Gilla

  24. oscar berven skriver:

    verkar som vi valsat fel om definition kring språket. Har nog trot du menat skrift/tal i alla dessa sammanhang. Om du inte menar detta har jag missat el du varit otydlig. Mänsklig kommunikation i alla dess former (and beyond) om det är detta du pratar har vi nog inte så olika åsikter eg.

    Vad jag verkar vara och vilka kriterier jag passar in på är som bekant inget argument. Är jag otydlig el du tycker olika, säg till. Har nämt tidigare att jag inte är här för att bevisa något. Du minns kanske att jag sneglar mycket på perspektivim å fallibilism för att nämna några ismer.

    Är det något du skrivit som du tycker är väl formulerat så länka för allt i världen eller nyformulera. Hittade två om Platon kring kritik om demokrati och jag tycker de missar de mången subtila aspekter.

    ”Men, att strunta i kritik mot demokratin, nedtecknade för 2500 år sedan med validitet än idag är tragiskt, samt ett symptom på demokratin precis som Platon skrev.”

    tja, jag trodde jag skrev kritik om just detsamma, inte så lite heller, och struntar inte i något. Vill jag läsa Platon gör jag det. Jag saknar dina argument helt enkelt.

    Gilla

  25. csaar skriver:

    ”Ja, och vad använder du när du tänker? Jo språket som i exemplet med bonobon Kenzi.”

    En liten lätt strykning på foten måste jag göra här. Det finns forskning som säger att vår förmåga att tänka i symboler kom före det talade språket. Att tänka i symboler är en mycket viktig ingrediens i vår förmåga att föreställa oss saker, uppfinna, mm

    Har en känsla att Oscar var inne på detta hela tiden… eller ett tag 🙂

    Gilla

  26. Ping: ”Ja ä skeptiskt…” « Csaar's

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s