När någon (potentiell köpare?) frågade vad ”Mitt namn var Ozymandias” egentligen handlade om blev jag ställd och fick en mild, knappt märkbar ångestattack. Tja – ska vi ta den långa, pretentiösa versionen eller den korta, banala?
Sydöstran intervjuade mig idag angående ”Mitt namn var Ozymandias” så jag gjorde en bild med en slags (pretentiös) förklaring. Men det är inte allt. Jag tror att läsare (och serieboken) skulle må bäst av att läsa, fundera, diskutera och läsa igen. Ser nu att det blev ett ”som” för mycket i en av bubblorna.
Från vänster till höger: Daniel Thollin, Jonas Anderson, En för mig okänd kvinna, Dennis Gustavsson, Jag, och Jonas Andersson
Jo, det blev ju inte mindre pretentiöst nu…
Csaar's 
