Public service är en nödvändighet om media inte per automatik skall göra en stor del av konsumenterna till korkade, ovetenskapligt orienterade foliehattar. Om media enbart är kastad åt marknaden uppstår ett tillstånd där en stor del av medborgarna enbart vill ha lek och gyckelspel, astrologi, spöken, andar. Lättsmälta ting som inte tär på tankemödan, ty vi är av naturen lata. Slösa icke på kalorierna. Att tänka bränner mer än att bara registrera nonsens.
Detta fenomen är en järnhård ekonomisk lag i andra länders mediaarena och jag kan tänka mig att det har kommit smygande likt Alzheimers tills detta intelligensbefriade fenomen tillslut för ett krig som föder sig själv mot vetenskap och förnuft. Detta illustreras väl av förlagens avståndstagande gällande Richard Wiseman:
En absurditet: det spelar ingen roll att spöken inte finns. Som författare måste du påstå detta för annars köper inte eventuella konsumenter din bok. De betalar hellre bra pengar för en lögn än en sanning, om det råkar vara en lögn de tror på.
Sanningen eller pengarna! Detta helvete går att undvika om vi som samhälle inser det förnuftiga med att vägra sätta en prislapp på vår uppfattning om verkligheten och säljer den till högstbjudande förlag eller TV-kanal.
” Bizarre. It’s a self-perpetuating cycle, isn’t it? Since so many of us are gullible cretins, books and TV are tailored to pander to error rather than to challenge and criticize, so the population becomes increasingly more gullible. I guess that makes sense if your goal is to educate a public to buy more soap and toasters.”
Csaar's 