Folkmord – demokrati

”Om majoriteten av folket beslutar att alla av en viss hårfärg skall dödas så är det demokrati.”

En ofta utkastad fras från föreläsare i ämnet demokrati. Poängen är att provocera. Poängen är att få studenterna att tänka efter, inte ta demokratin för självklar. Kanske, vad vet jag.

Men, i grund och botten är poängen att det inte finns någon poäng överhuvudtaget i denna fras eller fråga för den som inser vidden av att alla myndiga medborgare får gå till val vart fjärde år.

Motiveringen till detta hypotetiska folkmord kommer inte att vila på det vi förknippar med demokrati – alltså inte demokrati enligt vår egen beskrivning av vad vi anser att demokrati är:

I en demokrati fattas inte beslut för skojs skull. Särskilt inte obehagliga, oåterkalleliga beslut. Det måste finnas en anledning till varför x-håriga skall dö. De måste utgöra ett hot mot samhället och demokratin. De måste utgöra ett hot som enskilda individer. För i en demokrati har alla ett värde, var för sig, inte som grupp. Det kommer således inte att handla om utseende i en demokrati. Den inledande frasen är mer förknippad med Pol Pot än med begreppet demokrati.

En intressantare fråga är: ”Har dödsstraff i en demokrati att göra?”

Detta inlägg publicerades i Demokrati och märktes , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Folkmord – demokrati

  1. Max Kern skriver:

    Personligen tolkar jag inte ”demokratin” som det samma som ”pöbelvälde” – dvs en styrelseform som inte erkänner det demokratiska idealet som högsta ledstjärna utan som kan ledas till att rösta om vad som helst i demokratins namn – även då utrotning av oliktänkande, småväxta, gråhåriga, etc.

    Men du frågar också, ”Har dödsstraff i en demokrati att göra?” Ja, det handlar väl om, om det i en demokrati ska finnas en gräns som kan överträdas och där en individ förlorar sina ”demokratiska rättigheter”… Det är frågan?

    I stället för att som oftast bara reagera med en ryggmärgsreflex ”att dödsstraff är dåligt” så anser jag att man bör ta sig en rejäl funderare kring dödsstraffets eventuella för- och nackdelar i en demokrati och til syvende og sidst är det ju endast upp till oss alla att göra den bedömningen eftersom det de facto inte finns någon över-regel eller rättesnöre i frågan!

    Gilla

  2. csaar skriver:

    Ok – ett par funderingar kring frågan då:

    När någon har brutit den moraliska sfär vi alla i samhället befinner oss i, är det samhällets eller vår uppgift att reparera denna sfär. Först måste sfär-brytaren, brottslingen, hindras från att fortsätta med brottet. Sedan måste en form av påföljd upprättas av tre anledningar. Dels skall sfärbrytaren återanpassas till samhället (Detta kan förvisso ta återstoden av den dömdes liv), dels skall påföljden hindra andra att följa den dömdes exempel och dels skall påföljden fungera som ett ”moraliskt membran” igenom vilket den dömde kan passera in i samhället igen och därigenom åter, av samhället, betraktas som fullvärdig medlem i demokratin och förhoppningsvis gemenskapen.

    Ur den synvinkeln har dödsstraff inte någon funktion. Dödsstraff blir mest en fråga om hämnd, eller en slags ekonomisk fråga om förvaring – att det blir billigare att göra sig av med dömda som ändå skall sitta hela livet i fängelse. Ingen av de båda alternativen är bra för samhället enligt min mening. Staten skall inte syssla med hämnd eller räkna på kronor och ören när det gäller livet på en människa.

    Två alternativ återstår – någon slags upprättelse för brottsoffer och anhöriga och/eller dödsstraff i avskräckande syfte.

    Gilla

  3. csaar skriver:

    Kanske är frågan felformulerad. Det kanske skall vara så här i stället:

    ”Förlorar/vinner demokratin/samhället på att ha dödsstraff som påföljd?”

    Gilla

  4. Max Kern skriver:

    ”Förlorar/vinner demokratin/samhället på att ha dödsstraff som påföljd?”

    Ja, en något mer öppen och pragmatisk fråga… Jag skulle då vilja svara att det beror på hur samhället/demokratin ser ut!

    Extremfallet: En liten fattig demokrati (tänk en bygemenskap) skulle troligtvis inte ha resurser att förvara en (för gemenskapen) farlig person under hela dennes livstid.

    För en modern och ekonomiskt stark (finns det några sådana kvar? Norge kanske!) demokrati kan givetvis andra aspekter vägas in huruvida det är bra eller dåligt för gemenskapen.

    Hur vi väljer att väga detta för och emot handlar nog främst om hur vi väljer att se på och värdera människan och livet.

    Personligen upplever jag nog att vi har en kanske lite väl tilltagen och romantiserad bild av just livet. Att det skulle vara så oerhört heligt att vi inte ens kan låta människor dö när de vill dö. Självmord anses vara en sjuklig drift som måste behandlas, människor utan hopp om tillfrisknande håll vid liv med alla tänkbara insatser…

    Jag tror att vi måste börja där – om vi ska kunna komma vidare vad gäller diskussioner om dödsstraffet.

    Gilla

  5. csaar skriver:

    Det är en väldigt stor skillnad på att ta sitt eget liv och att ge staten mandat att avsluta livet på en dömd brottsligt mot dennes vilja, får man förmoda. De två är inte riktigt jämförbara. Det är två helt olika utgångspunkter – förutom ”helighetsaspekten” som du har en poäng i. Den hade jag inte alls tänkt på.

    Jag kom dock på ett argument emot dödsstraff i och med din kommentar. Det är en slippery-slope argument visserligen: om dödsstraff tillåts ökar risken att staten även anser att det kanske finns andra tillfällen då medborgare lämpligen bör tagas av daga. Och det hänger ihop med ekonomiargumentet: ”ähh, sjukvården för den här medborgaren blir för kostsam”

    Ok, jag tänjer verkligen här…

    Gilla

  6. Max Kern skriver:

    Jag håller med att det är en stor skillnad mellan att välja att ta sitt eget liv och att ge staten denna rättighet.

    Och ditt ”slippery-slope” argument kanske till sist är det främsta argumentet vi kan frambringa (och som används i diskussioner om yttrandefriheten titt som tätt) och är inte alls att tänja på verkligheten. Detta motargument är nog det starkaste som jag kan se just nu mot dödsstraff.

    Personligen skulle jag inte ha några som helst problem med att se att vissa extremt farliga individer försvann från jordens yta. Men problemet inträder när vi öppnar upp för möjligheterna för dem som innehar den tillfälliga makten att ta livet av allsköns obehagliga personer.

    Vi vet ju att vad som är obehagligt varierar från tid till annan och beroende på geografi. I Egypten just nu bedöms ju saken från en mängd olika håll samtidigt och då resulterar det givetvis i ett blodbad! Typ: alla är dumma, alla är farliga, alla ska dö…

    Gilla

  7. csaar skriver:

    Det kan också tänkas att vårt motstånd mot dödstraff är en slags moralisk lyx som just vi har råd med. Ditt exempel med en liten by som inte kan inkvartera en fånge i återstoden av dennes naturliga liv. Jag har hört talas om rättskipning i jägar/samlar-samhällen där byns män låg i bakhåll på en av klanmedlemmarna (som mördat ett antal män i klanen). De dödade honom och sedan fick alla i byn, kvinnor så väl som barn, symboliskt slå eller sticka den döde i tur och ordning.

    Lärdomen av det är kanske att det inte fanns någon annan lösning, men att alla var delaktiga i beslutet och verkställandet av domen. Och det är väl någonstans där det moraliska ansvaret ligger: finns dödsstraff är alla i samhället delaktiga i det och den som inte gillar det bör verka för att få bort det.

    Det är som du också menar, vanskligt att ge någon den makten. En annan negativ följd av dödsstraff är att brottslingen kanske går till allt extremare handlingar för att komma undan lagen om han/hon vet att det förmodligen är dödsstraff som väntar. Statens monopol på våld och tvång får inte gå till överdrift.

    Gilla

  8. Pingback: Demokratins dilemma… « PeoWagstrom's Weblog

  9. Rådmansson skriver:

    ax Kern skiljer mellan ”demokrati” och ”pöbevälde”. Det är helt riktigt, om man använder ordet ”demokrati” i den mening som vi brukar det idag. Om han läser Aristoteles Politiken då finner han en klassifikation om olika regimer. Några är godartade: Monarki, aristokrati, politeia. Andra är fördärvade: Tyranni, plutokrati, demokrati. Det handlar om regimer där en, flera eller alla ska styra. Allas styrelse (demokrati) är för honom ett dåligt alternativ (pöbelvälde). Hans positiva tolkning av ”allas styre” är ”politeia” (det har översatts som ”republik”). Vad han förördar är egentligen en kombination mellan allas inflytande och någras (aristos) mer konkreta definierande av saker och ting. Att vi har tagit ordet demokrati i en positiv betydlese är vår sak.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s