Det finns forskare som hävdar att det Inte går att lära ut värdegrunder – i så fall skulle varje diktatur lyckas med sitt uppsåt att stöpa medborgarna i diktaturens form och göra dem till lydiga redskap i nationens tjänst. Det har noterats att detta tenderar att misslyckas.
Dessa forskare har uppenbarligen inte läst Platons ”Staten” i vilken han menar – förhoppningsvis på skämt – att alla över 10 år borde föras ut ur staden så att de inte förstör sinnena hos de blivande vuxna medborgarna. Först då går det att lära dessa ynglingar nya värderingar. Han var fullt medveten om vad dessa av våra dagars forskare nu i så fall kommit fram till: värdegrund lärs ut tre gånger om dagen – vid frukostbordet, middagsbordet och kvällsmaten. Det är där barnen i diktaturer får lära sig att diktatorn är en stor skit. I bästa fall. I sämsta fall får de lära sig att hata det som är annorlunda, vilket oftast utgör de som skiljer sig från de församlade kring matbordet. Det är en fin försvarsmekanism även för de som verkligen har otur när de tänker – hur annorlunda de själva än må vara kommer de ändå att vara anmärkningsvärt vanliga runt sin egen kvällsvard.
Själv tänker jag att det inte så mycket handlar om att lära ut värdegrund som att påminna ynglingarna om det de redan innerst inne förhoppningsvis vet.
Csaar's 
Så sant så, ett av skälen till varför ett bra dagis är guld värt för små barn. Många kloka måltider präglade av ett behov av respekt för andra.
GillaGilla
Du avrundar med: ”Själv tänker jag att det inte så mycket handlar om att lära ut värdegrund som att påminna ynglingarna om det de redan innerst inne förhoppningsvis vet.”
Vad är det de vet ”innerst inne”???
GillaGilla
Peo: De har ett otroligt viktigt arbete, dagispersonalen.
Max: Jag ber om urskuld. En luddig formulering som tarvar utförlig förklaring: ”Innerst inne” menar jag är ett beteende som är bra för den enskilda individen och samhället. Kanske förvärvat genom evolutionens gång i våra gener – vad som är bra för samhället är bra för den enskilde individen som lever i samhället (Det selektiva urvalet tänker aldrig på gruppnivå – det måste ge utdelning direkt för den enskilde, vinst på gruppnivå är ett resultat av att den enskilde vinner på det)
Men egentligen tror jag att det rör sig om ”memer”, tankens motsvarighet till gener. Att idéer och tankar visar sig vara livskraftiga och sprids från generation till generation.
En del bra idéer är inte ens memer – demokrati måste läras, hur bra denna styrelseform än är. Så jag hade fel i min slutkommentar i inlägget.
Det visste jag i skrivandets stund – innerst inne.
GillaGilla
Om några hundra år kanske demokratitanken är en ”mem” hos det stora flertalet som lever i demokratier, men jag vet inte om det är bra eller dåligt.
GillaGilla
Det var betryggande att höra att du inte vet något ”innerst inne”!
Demokratibegreppet är i allra högsta grad en av våra äldsta och starkaste memer – äldre än memen om en tro på evig frälsning…
Jag har lyssnat till Susan Blackmores föredrag på TED och läst en del artiklar om henne. I mina ögon verkar det förhålla sig så som hon säger gällande ”memerna”, jag kallar det dock för ”logos”!
GillaGilla
Att demokrati är ett äldre mem än religion ställer jag mig tveksam till. Att lyda utan att ifrågasätta var nog ytterst viktigt för barns överlevnad i vår mörka gryning som art. Det är en hypotes kring uppkomsten av och fortlevnaden för den hos många mycket livskraftiga ”tanken” om religion.
(Dennett, Dawkins och Hitchens)
GillaGilla
Min mening var inte att hävda att demokrati som begrepp var äldre än begrepp som rör religion. Vad jag avsåg var att memen ”demokrati” är äldre än ”memen om en tro på evig frälsning”. Vilket då är en speciell form av religiös mem som i huvudsak uppstår med den judeo-kristna traditionen. Och därmed yngre än demokrati-memen…
GillaGilla
Ahhh – jag läste inte ditt svar tillräckligt noga.
GillaGilla