Moral IV – Krig

”Om krig är helt fel, hur kan det finnas regler i krig?” sa eleven under en av de sista skälvande timmarna strax innan sommarlovet. ”Jag menar”, fortsatte han ”man kan ju ha regler MOT en sjuk grej, men om den sedan händer verkar det konstigt att ha regler OM den?”

Jag hade det på tungan, men sa det inte: jag är inte helt säker på att krig alltid är fel. För jag vet att jag aldrig har sagt att krig är helt fel, möjligtvis att det är fel. I stället svarade jag, ”det är en mycket intressant fråga. Vi vet att människor ställs inför rätta efter krig och en del döms för att de har brutit mot krigets eller mänsklighetens lagar. Innan jag trasslar in mig för mycket skall jag ta reda på mer.”

Den vettigaste förklaringen till hur det kan finnas regler i något så fullkomligt vansinnigt som krig fann jag i Robert H. Kanes bok, Through the moral maze. Det var min första kontakt med Robert Kane och dennes idéer om demokrati och moral. Tesen om att vi lär oss lika mycket på att undervisa som att bli undervisade gör sig ofta påmind.

Precis som i fallet med attacken i gränden eller William Kidds härjningar i Pennsylvania, där ickevåld var omoraliskt och faktiskt ställer oss på förövarens sida, så kan det under vissa omständigheter visa sig att en krigshandling är oundviklig. Andra världskriget är ett sådant exempel. Att inte hindra Hitler hade varit fullkomligt omoraliskt för att begagna en litotes. Inget annat krig har visserligen varit så tydligt i sin uppdelning av ”bad guys” och ”good guys”. Till och med män ur amishsamhällen ställde upp i detta krig – fast som sjukvårdare. Det var deras insatts mot dåtidens världsliga ondska.

Och där skulle jag kunna sluta. Men så enkelt är det naturligtvis inte. En sanning är att krig framkallar det allra bästa hos det lilla fåtalet – men det allra sämsta hos det stora flertalet. Ja reaktionen mot Hitler var rätt, utan tvekan. Utan krig hade det inte varit möjligt. Och efteråt: Det var rätt att rättegångar hölls och ansvariga för alla dessa vidriga, bestialiska handlingar gjordes ansvariga och dömdes. Den moraliska sfären kan annars inte bli hel.

Men, de handlingar av vidrig karaktär som allierade styrkor, mestadels enskilda soldater utförde kommer vi aldrig att få läsa om i historieböckerna. De dyker upp i fotnoterna i helt andra sammanhang. Jag menar inte enbart Röda arméns framfart i Berlin under de dygn alla övriga höll för ögonen i segeryra. Jag menar inte heller bombningen av Dresden. Det är som bekant segraren som tillåts föra stiftet mot historieböckernas blad. Grymhet står i proportion till hur länge konflikten har fått hålla på eller tillåtits ligga och jäsa. Finns det dessutom en stark känsla av avstånd mellan antagonisterna, det må vara religion, etnicitet eller ideologi, ja då är katastrofen ett fullbordat faktum.

Som epilog kan följande nämnas i all hast. Det sägs att hutuer förde en del av sina krigsfångar, dem de inte hade dödat direkt, hem till sina byar. Där slogs de tillfångatagna tutsierna ihjäl av hutuernas fruar och barn. Omvärlden kunde ha stoppat folkmordet. Det var enklare att låta bli när omvärldens intressen inte var hotade. Därför dog 900 000 människor i Rwanda 1994. Nästan alla var tutsier. De övriga som dödades var hutuer med moral, åtminstone misstänkte deras mördare att de hade det.

Detta inlägg publicerades i Demokrati, Historia och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Moral IV – Krig

  1. PeO_W skriver:

    Tyckte att inlägget krävde en kommentar men kom inte på något bra…

    Krig är besvärligt att förhålla sig till, jag anser att vi är britterna stort tack skyldiga för deras två världskrigs umbäranden samtidigt som jag inser att krig inte löser några problem och därför fortsätter.

    Gilla

  2. csaar skriver:

    Håller med. Krig som nödvändighet eller inte är mycket svårt att hantera. Få saker, eller kanske inga, är så förödande för oss människor. Det verkar ändå som att vi idag inte tar så lätt på det som härskare gjorde förr. En krigsförklaring var bara en förlängning av politiken, ett naturligt steg om man vann på det.

    ”Bara de döda har sett krigens slut” (Platon)

    Krig är aldrig lösningen, ibland kanske krig är ett nödvändigt steg mot en lösning. Men, jag tror att de gångerna är lätträknade.

    Gilla

  3. csaar skriver:

    Din kommentar var visst då bra! 🙂

    Gilla

  4. PeO_W skriver:

    Apropå krig som politikens förlängning så verkar Karadzic hålla hårt på Clausewitz principer kryddat med att saken skulle vara ”legitim och helig”.

    Om alla folk fick ställa upp med sina värstingar i som Serberna fått göra i Haag kanske vi skulle ha en mer liberal syn på varandra ? Kan inte vara speciellt svårt att hitta sådana grandiosa tankar i någon nationalitet.

    Mer Prozac i dricksvattnet är min tes….

    Gilla

  5. csaar skriver:

    Jag befann mig i Kroatien samtidigt som Karadzic bleb gripen. Vi var de enda svenskarna i den lilla byn och på TV:n såg vi hur de grep en skäggig överstepräst av något slag som påminde om Karadzic och samtidigt verkade vara två personer samtidigt. Efter flera dagar lyckades vi spörja hur det låg till. Det var en ödmjukande upplevelse att veta att något stort var på gång, men sakna språk att ta reda på vad.

    Gilla

  6. Peter Damien skriver:

    I’d never heard that snippet from Bukowski. That’s brilliant, I love that. ”The pleasure of the mad, and the final argument of ungrown men” is more or less exactly how I feel about wars anywhere.

    And as for your drawing that accompanies it, it looks like playing card material. The self-contained quality of it, and the shape, if you see what I mean. Like you could reverse it, put it upside down against the bottom of this first picture, and have an image for a dark set of playing cards. Which is a cool idea in my brain. 🙂

    Gilla

  7. csaar skriver:

    Yes, indeed. He produced some really though worthy poems between (our during?) moments of alcoholic haze and craziness. My thought too was “exactly” when I read this one.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s