Moral I – Den moraliska sfären

Öppenhet och tolerans inför andras sätt att leva är ett första steg. Men, precis som att ett första steg inte är slutet på en resa, ett mål i sig, är inte heller öppenhet och tolerans ett mål i sig. Det är snarare omoraliskt att acceptera en människas handlingar på grund av oreflekterad tolerans. Det är inte moral. Det är likgiltighet med gloria

 Precis som inom vetenskap skall öppenhet leda till sanningar, inte till relativism. Tolerans kan vara en vägledning mot en objektiv, övergripande sanning om moral som kan spännas över kulturer, religioner och nationer. Men, när du når ett moralsikt vägskäl måste vi välja. Ett pluralistiskt samhälle har inte råd med relativism, vars födelse och grogrund just är det pluralistiska samhället.   

 Tänk dig en cirkel som omsluter dig och de människor du interagerar med, i samhället, klassrummet, arbetsplatsen eller kön i snabbköpet. Vi kallar denna cirkel ”Den moraliska sfären”. Inom denna sfär kan alla leva tillsammans och respektera varandras sätt att leva. (Robert H. Kane, Through the moral maze : searching for absolute values in a pluralistic world)

 Om någon exempelvis attacker en fotgängare i en gränd brister den moraliska sfären och det är varje medborgares plikt att efter bästa förmåga laga den igen. Det skulle alltså vara på sin plats att vi stannar bilen, öppnar dörren och på något vis visar vårt missnöje med detta, kallar på polis eller ingriper. Vilket innebär att vi väljer att kränker en människas sätt att leva till förmån för någon annans. Inte ens relativisten tvekar inför valet om vems liv vi skall kränka – förövarens eller offrets?

 Så, alla som säger ”alla sätt är ju lika bra”, ”man får leva som man vill, ingen skall lägga sig i” – kör upp dessa fraser någonstans:

 Betrakta att piraten William Kidd och hans hejdukar plundrade och våldtog i Pennsylvanias amishsamhällen. De, i motsatsen till Kidd, fridssträvande männen i dessa samhällen utövade sin tro genom att inte ingripa till kvinnornas försvar. Pacifism fungerar bara bland pacifister. Deras religiösa övertygelse hindrade dem från att ingripa. Den fick dem, faktiskt, att ställa sig på förövarnas sida.    

 Reaktionen reparerar, så att säga, den moraliska sfären. Vitsen är att inte använda mer kraft än vad som krävs för att sfären skall bli hel. Smiter någon före i kön kan vi undra varför. Kanske var det aldrig frågan om att någon bröt den moraliska sfären? Den som fick frågan kanske inte hade sett att det fanns en kö? Börjar någon puckla på någon annan krävs kanske mer fysisk aktivitet i återupprättandet av vår moraliska sfär, förhoppningsvis inte, men kanske.

Detta inlägg publicerades i Demokrati, filosofi och märktes , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Moral I – Den moraliska sfären

  1. Pingback: skeppsbrott! « Csaar's

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s