Sanning/verklighet V – bortom allt rimligt tvivel

Är vi överens om att långt hår är vackert? Eller att det åtminstone har potential att vara det? Blont, brunt, svart spelar ingen roll. Tänk dig vilken nyans som helst bara du uppfattar det som vackert. Är det en sanning? De flesta av oss är nog överens om det. Det är klart att det finns enstaka medborgare som är av annan åsikt.

 Tänk er detta långa hår i ett avlopp som ni har fått i uppdrag att rensa. Plötsligt är sanningen omkastad. Få medborgare finner hår i avlopp estetiskt hänförande.

 Så är långt hår vackert?

 Det beror på situationen och förutsättningarna.

 Nu är detta med hår ett dåligt exempel att utgå ifrån. Skönhet är verkligen en sak som avgörs i betraktarens ögon. I ögonen finner vi stavar och tappar. Den ena sorten för ljus, den andra för färg, kulör som är ljus i olika våglängder. Färgen finns egentligen enbart som en upplevelse i våra hjärnor, transporterad dit via synnerven. De flesta människor har likartade uppsättning stavar och tappar i förhållande till sina medmänniskor. Deras uppfattning av grönt är sant. Den färgblinde, med en annan uppsättning, ser ”fel”.

 Egentligen ser vi alla fel när det gäller färg, åtminstone då och då. Din vita Volvo 240 är inte vit när solen har sänkt sig vid horisontens rand. Den är kanske lite blågråvit. Ingen kommer att säga det, för alla dina bekantar vet att den är vit. Det är en sanning, oavsett vilken färg den råkar ha på kvällen.

Ljuset från solen bestämmer att den är vit. När solen inte finns där som ledstjärna i urbenandet av vilken färg saker har sitter definition i våra hjärnor. Oavsett om dina vänner aldrig har sett din Volvo innan och råkar se den i skymningen ”vet” de oftast att den är vit. Vi vet hur vitt ser ut i mörker. Det är en sanning, men är det verkligheten?

 För den som tycker att jag ägnade mig åt på tok för mycket relativism i liknelsen med Volvon finns en tröst: att det är en modell 240 är en sanning som aldrig kan separeras från verkligheten. Så vida inte någon mörkerman kontaminerade din pilsner timmarna innan du beskådade bilen. Lade i en drog i den bittersöta drycken. En tinktur som får dig att se modell 240 i alla bilar.

 Så kommer det sig att vi i bästa fall genom våra sinnen, erfarenheter, hypoteser, relevans, tester, experiment och bevis kommer fram till sanningar och vi kan säga att detta är sant bortom ”allt rimligt tvivel”. Ovanstående faktum angående kulör borde få var medborgare att förstå vikten av ordet rimligt i sökandet efter sanning och verklighet. I många fall måste vi säga att saker är sant bortom allt rimligt tvivel. Annars är dörren vidöppen för en extrem form av skepticism, som i sin tur asfalterar vägen för ohämmad relativism.

 Det är med andra ord inte rimligt att en sådan drog existerar i kombination med att mörkermän drogar just dig med den strax innan du är i färd med att beskåda en vit Saab som står där du brukar parkera din Volvo 240.

Så, ta dig samman.