När vi kom in i salen stod läraren med ryggen mot oss, men vi förstod att han hade en bok i famnen. Han stod försjunken i inåtvänd betraktelse över vad den förmedlade.
”Detta är ju inte sant!” utbrast han och bläddrade i boken. ”Ha, det stämmer inte.”
Läraren tittade upp och tänkte efter.”Nej, det är inte sant, men det fungerar”, muttrade han och slog ihop boken.
Han vände sig och såg oss, ”Ah! Ni är redan här. då börjar vi”.
Hela lektionen satt vi spända och med ytterst spetsade öron. Vi registrerade varje kritstreck på svarta tavlan, varenda nyans i lärarens tonfall. När skall han lura oss? tänkte vi. Vad är det som inte är sant?
Lektionen handlade om ljus och prismor, men jag lärde mig något annat den dagen: Ibland är sanningen en lögn som håller då den granskas i sömmarna.
Det är en fråga om förenkling, att presentera verkligheten på ett sätt som gör den gripbar för vårt medvetande. Vi gör detta omedvetet, söker samband, symboler, saker att dra en röd tråd emellan för att göra dem begripliga. Det är nödvändigt, och ibland farligt.
Csaar's 
Sanningar och Fakta är tyvärr två skilda ting, människor har en tendens att uppskatta sanningar mer än fakta då sanningar kan bytas ut vid behov. Ett och samma faktiska förhållande kan leverera två skillda sanningar. Den otrogne och den bedragna är oftast överens om det faktiska skeendet men det som bedrar har en oftast en betydligt mer fördragsam inställning än den bedragne.
För att göra hela sanning och fakta förhållandet än mer tragikomiskt, den dag man bedrar sin äkta hälft är det oftast med glädje, besynnerligt nog är det svårt att uppbåda samma glädje den dag du bedras av din äkta hälft.
Relativismen i sin mest unkna form naket avslöjad som en mänsklig svaghet.
Balzac konstaterade lakoniskt att människan har en tendens att dras till de enkla lösningarna.
”Det är lättare att vara älskare än äkta man av samma orsak som det är svårare att vara lustig hela tiden än att säga en enstaka kvickhet.”
GillaGilla
Ett tråkigt men helt klart illuminerande exempel.
egosim är nog den egenskap som förskjuter de båda parternas sanningar från varandra i ditt exempel. Med andra ord kan man säga att den som bedrar andra, också bedrar sig själv, eller verkligheten.
GillaGilla
Egoism tar fram hyckleriet och dubbelmoralen…
GillaGilla
vilken visdom man häpnar
GillaGilla
Pingback: Allting är relativt ? « PeoWagstrom’s Weblog