Kunskap II – Att filtrera den

kritisktKunskap om källkritik är viktigt, nu mer än någonsin. Vi fullkomligt bombarderas med information och allt kan inte bli en del av allt vi måste eller vill veta. Data filtreras inte enbart via våra sinnen, intressen och dagliga spörsmål tar också ut sin tull. Det finns mellanhänder som hanterar informationen innan den är din.

Många är de mörka seglen på informationshavets horisont. Ett fenomen som vi inte tänker på är att i en flora av många alternativa sanningar väljer vi den som passar oss bäst. Information som stödjer vad vi redan tar för sanning tillåts passera våra filter och cementerar våra sanningar ytterligare. Det hela behöver tyvärr inte heller ha något med verkligheten att göra.

I skolans värld, där elev ibland, och i vissa horribla fall alltid, är satt att söka sin egen kunskap kan detta fenomen vålla skada. En människa som enbart har sig själv som kontrollenhet i sin utvecklig mot visdom och kunskap riskerar att skåda allt djupare in i sin egen navel. Till och med Sokrates krävde samtalspartners, och han ansågs vara Atens vassaste man. Det är självklart som Gustav Fridolin säger, att dagens läroplan kräver fler pedagoger än tidigare, inte färre.

Samtidigt är det av yttersta vikt att de som går till valurnorna för att rösta har en sanning som i största möjliga mån överensstämmer med verkligheten. Annars förloras rösten till hur saker och ting verkar, i stället för att verka för hur saker och ting är eller kan bli.

Mänsklighetens historia är full av ironiska inslag.

Förr stämde folks sanningar dåligt med verkligheten för att de hade sparsam tillgång till information. Idag stämmer våra sanningar dåligt med verkligheten för att vi har tillång till för mycket av den varan.

Detta inlägg publicerades i litteratur och film, pedagogik. Bokmärk permalänken.

60 kommentarer till Kunskap II – Att filtrera den

  1. Pingback: Den icke auktoritära auktoriteten. « PeoWagstrom’s Weblog

  2. PeO_W skriver:

    Tack för inspirationen.

    Gilla

  3. csaar skriver:

    Kul att kunna inspirera 🙂

    Gilla

  4. sokrates skriver:

    Hej csaar jag har länge undrat över vad du menar med ”sanningen” ,kanske
    menar du en åsikt , en förutfattad mening någon slags föreställning om något? För mig ligger det nära tillhands att vissa facistiska ideer spökar omkring när man talar om ”sanningen”, visst finns det sanningar men ”sanningen” det låter för enkelt!! Det verkar som dom som har problem med människors olika sanningar är lite väl upptagna av ”sanningen” !

    Gruesse Soktates !

    Gilla

  5. sokrates skriver:

    Den icke aktoritära aktoriteten låter som en tårta på en tårta en tautologi, vad sägs om naturlig aktoritet eller situations betingad aktoritet, det kunnde var något som kompitens, aktoritet utan kompitens luktar facism !

    Gilla

  6. csaar skriver:

    Sokrates!
    Jag är mest intresserad av sanningen kontra verkligheten. (sanningar, singular är mest estetik från min sida) Jag försäkrar att jag inte har några som helst problem med andra människors sanningar, speciellt inte ospecifierade. Men, det du reagerade på verkade vara bruket av singular. Jag tyckte att det klingade bättre. Kanske skulle jag ha klämt in ”eller sanningar” någonstans för att förtydliga att jag inte går omkring och tror att alla mina medmänniskor har en sanning, medan jag sitter på verkligheten.

    ”sanningen”, ja det låter lite Jehovas vittne, helst klart 🙂

    Gilla

  7. csaar skriver:

    Jag kommer att författa ett par inlägg om just sanning(ar) inom kort.

    Och det är ditt fel…..

    Gilla

  8. sokrates skriver:

    Hejsan Csaar, väntar med spänning! Hegel tyckte att verkligheten var alla sanningar på en gång. Ja i morgon är verkligheten inte som den är idag idag, den för ändras, men det finns ju dom som trivs bra med eviga sanningar eller som vissa också säger den eviga sanningen den verkliga verkligheten, för om verkligheten inte är sann ja då är den ju inte verklig!
    Själv gillar jag berättelsen, ”myten” historien veklighetens ”spår” inte det som är utan det som är möjligt! Parmenides menade ju att den högsta sanningen är att ingenting är inte och att allt är och att allt är ett!! Hadde en farmor som var med i Jehovs vittnen så man har ju skinn på näsan !

    Sokrates

    Gilla

  9. csaar skriver:

    Jag är nog överens med Parmenides på den punkten att sinnesorganen inte är att lita på när vi betraktar verkligheten. Men jag håller inte med om att det är omöjligt. En viss kongruens med verkligheten finns nog för det mesta. Jag är inte någon relativist.

    Evig sanning – man har inte läst Platon tillräckligt om man håller med honom i allt. Det hade han nog inte själv gillat. Hans längtan efter att skapa eviga och oföränderliga ting är inte lockande. Men, han var ju en produkt av sin tid även han. En tid där innovatör var ett skällsord…

    Gilla

  10. sokrates skriver:

    Hej Csaar, Platon var väl själv väldigt innovativ eller Sokrates hur man väljer att se det. Det är ju förhållandevist relativt om man ser honom som en produkt av sin tid , jag föredrar att se honom som mer kreativ som producent. Parmenedis skulle svarat det möjliga är möjligt och det omöjliga är det omöjliga , men därmed säger han ju inte att något är omöjligt han är bara inte så sofostisk som vissa andra!!
    Gruesse Sokrates!!

    Gilla

  11. csaar skriver:

    Sokrates!

    Att lämna alla dörrar öppna skulle väl kunna vara sofism per definition?

    Sant är att Platon i många avseenden absolut inte var en produkt av sin tid. Och, ja, att han med sina idéer och genom att skriva ner Sokrates tankar fungerade som innovatör vad gäller teorier om samhället, psyket, världen. Men, vad han ville uppnå med dessa teorier var ett tillstånd i samhället som var så bra att det inte behövde förändras mer. Som en uppfinning som skulle göra slut på alla uppfinningar. Som ett vapen som skulle göra alla krig omöjliga.

    Gilla

  12. sokrates skriver:

    Hej Csaar, att lämna alla dörrar öppna är nog bättre än en låst som leder ingenstans.
    Vanligtvis är väl sofism att kunna säga en sak men mena nåt helt annat använda ett språk villkorligt med logik för att kunna bevisa vad som hellst en slags retoriks logik som är riktigt relativ i profan mening att det skulle ha nåt med öppna dörrar att göra låter riktigt spännande !!
    Ja Platon trodde nog både det ena och andra men som du själv säger har man läst Platon på riktigt så vet man ju att han i mogen ålder insåg att den pefekta staten inte är möjlig och blev mera realistisk så dörren är fortfarande öppen för inovation. Platon hann aldrig bli den han drömde om i ungdomen. Ett vapen som gör alla krig omöjliga finns ju först nu atombomben, släpper man på riktigt många på en gång ja då blir det omöjligt att föra krig efteråt, ja även att leva i den här verkligheten. grusse Sokrates!!

    Gilla

  13. csaar skriver:

    Du menar lagarna som en kontring mot staten.

    I de flesta dialoger är sokrates riktigt elak mot sofisterna. De framställs som om de vore mindre vetande. i dessa dialoger visar sokrates att deras retorik bygger på språkliga fel som pöbeln är för dum för att uppfatta – de klappar i händerna och är djupt imponerade.

    Sedan finns det ju alltid Gorgias, där han visar en viss sympati för honom, men krossar hans blåsta studenter.

    Vapen som gjorde krig omöjliga ens en gång menade jag. 🙂

    Gilla

  14. sokrates skriver:

    Det lungnar mig, men bara en fråga läser du Platon på Grekiska Svenska Engelska Italienska franska eller tyska ! Jag läser honom på Grekiska!

    Gilla

  15. csaar skriver:

    Än så länge har jag inte stött på någon bra svensk översättning, men det har kommit ut ett par nya som jag inte har hunnit titta på. Jag läser Platon på Engelska, Blooms översättning skall enligt kunnigt folk vara bra. Originalspråket skulle vara att föredra, naturligtvis. Men jag kan inte ens beställa hamburgare på grekiska, så jag väljer ett språk jag behärskar. 🙂

    Gilla

  16. csaar skriver:

    I ärlighetens namn tror jag inte att allt finns översatt till svenska. Jag har inte kollat, Anglernas vilda tungomål fungerar bra för mig.

    Gilla

  17. sokrates skriver:

    Nej det tror inte jag heller, kan inte heller beställa hamburgare på gammel grekiska. Jag tycker också om Friedrich Schleiermachers översättning.På akademibokhandeln har jag sett staten av Platon översatt av Sven Stolpe och läste Grottliknelsen i den men det är mera öppet på grekiska det finns mer möjligheter till tolkningar då grekiska.
    Det grekiska språket är ett öppet språk latin ett logiskt och killarna som jobbar med tankebrott jobbar med latinsk retorik som är väldigt logisk och trångsynt den grekiska retoriken är mycket friare som du märker hos Platon eller Sokrates” Platons lilla sagofigur!

    Gilla

  18. csaar skriver:

    Själv har jag svårt att se samband mellan logik och trångsynthet. Det motsatta kan lika väl vara gällande. Jag anser att Tankebrott gör ett bra jobb. De är ett ljus i mörkret.
    Jag ser hellre den poetiska skönheten i en klart uttryckt tanke, än retoriska fyndigheter av klåda att uttrycka sig. Men, sådant gör vi nog oss skyldiga till då och då, allihopa. Hur står sig den svenska retoriken till den grekiska och latinska…
    Är det inte hjärnan bakom retoriken som avgör om retoriken blir logisk eller svävande?

    Gilla

  19. PeO_W skriver:

    Människonaturen är ofta böjd att använda förstoringsglas till att se andras fel istället för att använda spegel till att kunna upptäcka sina egna.

    Seneca, Lucius Annaeus

    Gilla

  20. csaar skriver:

    En klart uttryckt tanke och dessutom en sann sådan – full pott för Seneca!

    Gilla

  21. PeO_W skriver:

    Stoicismen har en del att leverera i sina torra sentenser…

    Gilla

  22. sokrates skriver:

    Hej Csaar ,har inte sett någon retorik som verkar vara genuint svensk ,det är alltid det grekiska eller det latinska som ligger i botten.Kanske är det inte möjligt att förstå skillnaden om man inte kan båda språken lite grann.
    Lite enkelt sagt så är fakitiskt Grekiskan lite mer nyanserad, t.ex Senecas uttalande kan du ju läsa på Grekiska i Nya Testamentet och jämföra .
    Det där med förstorings glaset är ju talande.

    Gilla

  23. csaar skriver:

    Att förstå språk lite grann är nog tämligen värdelöst om man är ute efter innehållet i vad som förmedlas. Men det är ju klart inte retoriker – där är det ytan som räknas.

    Gilla

  24. PeO_W skriver:

    Retorik är som demokrati, utan humanism blir det lätt ett sätt att förtrycka andra på ett sätt som ytligt sett ser helt legitimt ut.

    Gilla

  25. sokrates skriver:

    Ja t.ex Aristoteles höll Demokrati för en tämligen dålig statsform !
    Humanism är nog inte heller så enkel att definera .Det handlar väl om kunskap som är baserad på erfarenhet och som fungerar i livet som ett slags kreativt kapital så att livet inte stagnerar bakom hörnet.
    Humanism humus humor är livets grund ,sa Seneca!
    Men Csaar då !,du som har läst både Wittgenstein och antagligen Austin och är insatt i performativitet du upphör ändå inte att förvåna med dina innlägg om språkets verkliga värde enligt din uppfattning, värdelöst va va språket?????

    Gilla

  26. PeO_W skriver:

    Humanism är mycket enkel.

    ”Identifiera dig själv med de andra.”

    Buddha

    Gilla

  27. sokrates skriver:

    lysande förklaring

    Gilla

  28. csaar skriver:

    Instämmer med föregående talare.

    Vidare till den samme på dennes förvåning över mig:

    Jag tror förvånningen kan härledas till att du talar om språken, medan jag talar om språket. Och i denna fråga använder jag inte singularis för stilens skull.

    Gilla

  29. sokrates skriver:

    det står faktiskt språket i mitt inlägg

    Gilla

  30. sokrates skriver:

    Babylon va va va

    Gilla

  31. csaar skriver:

    Jag kan ha missuppfattat, men visst menar du att språken i sig har sådana nyanser att de förändrar innebörden i en text per automatik?

    Jag kan lägga fram en idé jag har, en vardagsteori, där vi kan se att kultur, inte språk, är den faktor som förändrar innebörden. Men, jag vill inte tråka ut dig.

    Gilla

  32. sokrates skriver:

    Hej Csaar , du tråkar aldrig ut mig jag tycker det är kul att lära lite av dig, jag tror inte att du missuppfattat mig det är nog bara så att vi i grund och botten har liknande uppfattningar om språket det är är bara små nyans skillnader.Självklart är språket en följd av av kultur , ”civilisation”och idag media .Nej de olika språken förändrar inte innebörden de visar ju bara upp olika kulturellt betingade förhållningssätt till ”världen” och jag tror inte att det har nått med automatik att göra. Jag tycker snarare att olika språk visar upp olika möjligheter hos ett fenomen och man kan se det ur olika aspekter.Jag uppfattar att det som du menar med ”SRÅKET” har en stark affinitet till det som jag kallar tänkandet, det mer begreppsmässiga då man bildar omdömen om det man upplever och så uttrycker det i ord. Det finns ju en upplevelse som språket kommer ur. Konsten ligger väl i att mena det man säger att ha en intention och inte bara fiska lite i ”ordhavet”. Att det du menar ligger bakom som ”SPRÅKET” med stort S, att det är det som man säger när man talar och uttrycker sig med ord. Gräslök heter på tyska Schnittlauch ,gräslök tycker vi svenskar är en slags lök som ser ut som gräs alltså en gräslök. Schnittlauch skulle ordagrannt heta ”snittlök” på svenska alltså hur gräslöken används i matlagning finskuren i små bitar, hur något ändras av de olika språken är tydligt men själva fenomenet ”Gräslöken” förblir det den ”ÄR” Parmenides hälsar!!
    Detta var en vardags teori spännd på din!!
    Sokrates

    Gilla

  33. PeO_W skriver:

    En liten stick replik till ovanstående. Tiden har nog än större betydelse än språket. Platon, eller för att ta ett mer ärlggande exempel Kirkegaard, läses helt annorlunda idag än när det skrevs. Tidsfaktorn har nog en större betydelse än språket i en eventuell översättning, precis som översättningar är färskvaror även de.

    Lyriken är ett tydligt exempel, det finns en del flerspråkiga poeter som hyllar sina översättare som med tidens gång har gjort nya översättningar där textens kvaliteter stugit fram allt bättre i och med språkets konkretisering.

    Gilla

  34. sokrates skriver:

    Ja jag trodde ju det var självklart underförstått med kultur och civilisation som grundfaktorer de kan ju inte finnas utan tid, att skilja betydelser åt på det viset i språket verkar långsökt och för övrigt verkar du gilla Buddha och Stoikerna så varför göra allt så komplicerat i onödan men du verkar gilla att leka Sheriff som man tydligt ser på din hemsida. En översättning är som du säger en färskvara men det finns ju dom som också kan orginalet och som inte behöver en översättning det får du inte glömma alltså det som Csaar menar med ”SPRÅKET” ,men du verkar ha missat det!!
    Angående lyrik ett råd från läs Virgil!! Det där med bättre osar F….
    försök med annorlunda

    Gilla

  35. PeO_W skriver:

    Nej jag glömmer inte att man kan läsa på originalspråk, det innebär dock inte att man kommer närmare ursprungsbetydelsen om man inte också har en liknade associationsram som skribenten.

    Att jag uppskattar dessa åldrade texter är att de springer ur en tid då världen var en annan än vår men vissa sentenser fortfarande har aktualitet. Detta trots att jag och dessa herrar, mest herrar, knappast skulle ha något att tala med varandra om så har de lyckats finna beröringspunkter mellan deras och min tid. Jag finner det mycket inspirerande då man i vår tid så gärna poängtera skillnader mellan kulturer istället för att poängtera människors likhet över tid och rum.

    Sheriff, det har jag sett andra bli kallade. Jag tar det som en komplimang.

    Gilla

  36. sokrates skriver:

    Det var också menat som komplimang!!!
    Och VIRGIL??????Vad skulle din associationsram vara??

    Gilla

  37. PeO_W skriver:

    Antar att du menar Publius Vergilius Maro ?

    Erkänner att min referensram vad gäller lyriken är usel och där närmast lutar mig mot andra. Beträffande bättre/annorlund så grundar jag det på Theodor Kallifatides och en grekisk lyriker som jag tyvärr tappat namnet på. De förde ett resonemang kring översättningar som var intressant, särskilt som Kalifatides valt att inte skriva på sitt modersmål.

    Som teoretiker får jag dock låta mig slås på fingrarna av er båda, jag roar mig med att skriva och associera utifrån en vildvuxen skara källor. Jag hör till de som är uppvuxna i den ljuva 70-talsskola som ligger till grund för dagens ”finn kunskap” pedagogik. Följdaktligen har jag luckor i vad som klassiker skulle anse vara nödvändiga kunskaper.

    Jag är en associatör snarare än kalenderbitare liksom….

    Gilla

  38. PeO_W skriver:

    Nu skall jag dock lämna ämnet för dagen, skall förära mina föräldrar jubileums champagne respektive jubilumsöl som försenade födelsedags och morsdagsgåvor.

    http://eskilstuna350.se/nyheter/sprudlande-champagne-och-bubblande-oel.aspx

    Önskar er en givande Söndag.

    Gilla

  39. sokrates skriver:

    Ja det är den Virgil nu kom det lite ljus i ”mytologins mörker”

    Gilla

  40. csaar skriver:

    Här kommer min idé, även om både Sokrates (den nu levande) och Peo_W redan lyft fram de nödvändiga aspekterna själva i varför skillnaden mellan språk inte utgör den största orsaken till misstolkning när vi rannsakar Platon och de andra i gänget.

    Tänk er två länder. Låt oss kalla dem Land Blå och Land Vit. I Blå bor två folk. Folket x och folket y. Folket y talar japanska och folket x talar Engelska. Det finns kor i landet Blå. Dessa kor är heliga. Det anser både x och y.

    I land vit bor också, hör och häpna, två folk. Folket z och folket q. folket z talar japanska, och, inte allt förvånande, talar folket q engelska, I landet vit finns också kor. Men, i landet Vit är korna inte heliga. Där är de mat.

    Om dessa folk skulle träffas uppstår följande situation – även om x och q talar samma språk har de ändå en fundamental skillnad sinsemellan av rent kulturellt slag: för det ena folket är kor heliga och för det andra folket är kossorna föda. De har alltså mer gemensamt med det folk som de inte har ett gemensamt språk med, men delar sin egenhet gentemot kor med.

    Men, det finns en stor fördel med att dela samma språk: De kan FÖRKLARA för varandra hur de ser på kor. Något som med stor sannolikhet besparar dem alla en massa tråkigheter.

    Jag har egna erfarenheter på detta tema. I min hembyggd betyder ”grina” att skratta. Läggs någon värdering till verbet, vilket inte alls är nödvändigt, skulle det vara att skratta lite elakt. En bekant till mig, som kommer från en helt annan del av landet berättade en gång om en tråkig händelse: hans bror ramla ner från ett träd och slog sig riktigt illa. Han berättade hur han grinade när han såg vad som hade hänt. Jag hade mycket svårt att förstå varför, tills det uppdagades att i hans del av vårt land betyder ”grina” att gråta.

    Skillnaden mellan kulturer geografiskt sett är också som skillnaden i en och samma kultur tidsmässigt. Som Peo_W redan anmärkt.

    Kul att Peo_W tog upp Kallifatides, jag har tänkt på honom de senaste 20 kommentarerna – där har vi en författare som fann sitt sätt att uttrycka sig på när han stötte på det svenska språket.

    Gilla

  41. PeO_W skriver:

    Csaar, vackert.

    Gilla

  42. sokrates skriver:

    Ja så kan man se det men ord är knappast det samma som språket .
    Parmendes skulle fortfarande säga att kor är och det spelar knappast någon roll i vilket land dom bor det finns också olika kor ! Språket använder sig av ord men din utläggning var ett praktfullt sofistiskt inslag och då tackar jag för mig!!

    Gilla

  43. csaar skriver:

    Sofistiskt!?……………Pfffft!

    Det tar jag som en förolämpning.

    Jag borde ha lagt till att verkligheten gör gällande att kor är. Men i så fall blir en åsikt utifrån mitt exempel mer rätt än det andra. Kor är mer mat än heliga.

    Jag gav dig ett exempel – du kommer med påståenden och när man vi ha en förklaring slänger du in ett referat. Du är den äkta sofisten här, dit alias till trotts.

    Gilla

  44. sokrates skriver:

    Kor är varken mat eller heliga att du tycker det får du stå för kor är kor iallafall i språkligt sett att vi gör dem heliga eller lagar mat av dem har i mina ögon inget med språket att göra. .Om du känner dig förolämpad ber jag om ursäkt det var inte meningen ,men jag tyckte ditt”exempel” var lite väl svagt om inte minst sagt intet sägande vad det gäller språket som sådant.läs mitt inlägg om gräslöken engång till kanske du ser att jag menar nåt annat .

    Gilla

  45. csaar skriver:

    Ditt exempel om gräslök var självklart. Det är då inget att yvas över. Lägg reoriken åt sidan och stolpa upp vad du vill ha sagt. Så att en trögboll som jag kan förstå.

    Du måste väl ändå förstå att vad man använder ett föremål till självklart skänker ett samtal olika möjligheter till tolkning beroende på om bruket av föremålet skiftar mellan kulturer, geografi eller tid?

    Jag tror att vi pratar förbi varandra igen om du tycker att mitt exempel var intetsägande. Vilket bevisar min tes att andra saker än just olika språk orsakar missuppfattningar. Vi använder ju svenska båda två nu eller hur?

    vid en dialog, vilket av följande ting är viktigast – du får gärna rangordna.

    – kunskap om vad man talar om
    – kunskap om motagaren
    – retorik
    – gammelgrekiska

    Gilla

  46. csaar skriver:

    Förövrigt spelar det ju ingen som helst roll vad Parmenides ansåg om kor. Jag bestämde i mitt exempel att kor var mat eller heliga.
    Att du blandar in honom i mitt exempel är ytterligare ett bevis på att du är en sofist höjd över sofister. Krossa mitt argument med motargument av substans om jag får be.

    Dessutom är korna givetvis mer mat än heliga: det finns inget som är heligt, det är en religiös konstruktion. Men, korna innehåller utan tvekan näring. Det är verkligheten – något sofisten naturligtvis skyr likt pesten. (med hjälp av retorik)

    Gilla

  47. sokrates skriver:

    Även veganer och vegetarianer

    Gilla

  48. sokrates skriver:

    Att skapa ny kunskap genom dialogen det du nämner är väl självklart underförstått jag tar dit utalande om en sofist höjd över sofister som en brist i din förmåga att ta till dig något från andra

    Gilla

  49. csaar skriver:

    Att kor innehåller näring är ett faktum ingen vegan egentligen kan neka till. Att de inte vill äta dem har inte med saken att göra.
    Jag avskyr sill, men erkänner givetvis att de innehåller näring. Det är verkligheten och således inte upp till var och en att bestämma.

    Det är tyvärr inte så utvecklande att ta till sig något från en individ som enbart har en hammare i sin verktygslåda. För honom framstår varje problem som en spik.

    Gilla

  50. sokrates skriver:

    nej jag tror inte heller en vegan nekar till att en ko ”innehåller”näring jag trodde vi pratade om språket och att en ko är en ko, för dig blir den närande när den är död.
    Bara lite för förståelsens skull jag har aldrig sagt att du är en sofist bara att ditt inlägg var sofistiskt du verkar ha vissa svårigheter med att skilja saker från varandra blandar lite som det passar dig och då för du räkna med att jag inte tycker dina inlägg är så bra dom håller ibland låg nivå!.
    Ditt prat om hammare och spikar är väldigt främmande för mig du blandar ihop saker och jag undrar vad dina kunnskaper om språket tog vägen.
    Man krossar inte argument om det nu är ett, de förstår man.Men är det inget argument utan bara ord som saknar en mening, ja då är det ju så och varför skulle man vilja krossa det det som inget är kan du förklara det.
    jusstnu tycker jag du ligger under nivån på sagostunden i barnträdgården nej jag förvånas över dig.
    Men du har lärt lite av tankebrottarna märker jag.

    Gilla

  51. csaar skriver:

    Förlåt Ramirez, men det var meningen.

    Gilla

  52. sokrates skriver:

    det vi pratade om var att olika språk har olika sätt att uttrycka det som upplevs i erfarenheten och att de förtill olika aspekter av verkligheten och att om man bara talade samma eller bara ett språk skulle få en rätt speciell
    verklighets uppfattning .jag har lärt känna samma saker från olika perspektiv genom att kunna flera språk att kunna bara ett språk vore för mig en begränsning så vad bråkar du om

    Gilla

  53. csaar skriver:

    Nu kommer jag att bråka om att det du nu lägger fram inte alls har varit på den ökända tapeten…

    Du måtte vara retorikens meste Zombie – stapplar omkring även om dina argument är stendöda.

    Gilla

  54. sokrates skriver:

    Jo jag började mina inlägg med att ett språk som gammelgrekiska tillför andra aspekter till att se på det som vi kallar verkligheten i förhållande till exempel latin men det har du glömt tillfördel för dig själv ,kan tyvärr inte spanska.
    Du undrade hur jag kunde tycka att latin var trångsynt det kunde du inte förstå av den enkla grund att du inte kan gammelgrekiska och att du läser Platon på engelska.,men tillsaken hör att du inte kan förstå att någon annan kan se det så, det får inte vara sant i din värld.
    Bättre att kunna stappla än att inte kunna röra sig över huvudtaget.
    i din värld skall alla vara lika och förstå varandra tala samma språk då behöver ingen anstränga sig för att förstå, ja den bekvämligheten skriver du själv om men jag skulle aldrig gå till person angrepp jag respekterar dina åsikter och tycker ibland att dom är bra och som du har märkt tycker jag det inte alltid, tål du ingen kritik?

    Gilla

  55. csaar skriver:

    Nej, kritik tål jag inte. De som framför träffsäker kritik blir genast förda på porten. Retoriskt svammel har jag däremot enormt överseende med som du kanske märker. Att du upplever som du säger, kunskapen i flera språk som berikande är givetvis självklart. tråkigt att du ödslade 25 långrandiga kommentarer på att få det sagt.

    Jag hävdar fortfarande att det är viktigare att förstå kontexten i den värld texten skrevs i kombination med en bra översättning – framför att förstå gammelgrekiska. Givetvis kan det poetiska och känsla bli lidande i en översättning, precis som att substansen kan bli lidande vid en allt för poetisk översättning. Hos Platon finns båda sorternas översättning. Jag väljer substans före känsla och finner det poetiska i den.

    Gilla

  56. sokrates skriver:

    Ja det hjälper ju inte hur många gånger man säger det du talar ju i realiteten bara om översättningar och tolkningar och inte om ”språket”.
    Att kallifatides inte kan uttrycka sig som han önskar på sitt eget språk visar väl mer på en svaghet hos honom än en styrka i det svenska språket va?
    Jag tror att språket förmedlar kontexten när tanke och ord är det som är spåkets substans i en tid och att det är väldigt spekulativt att skilja språk och kontext i allafall för den som har en medvetenhet om det .Gammelgrekiskan är ett praktiskt uttryck för just den hellenistiska tiden en intergrerad del i kontexten svårt att förstå hur det annars skulle vara. Som du ser det är språket bara ett resultat en produkt av en tid.Poesis på gammelgrekiska är nämligen rätt förstått ”kontexten”.
    Substans heter ousia på GG eller som Parmenides skulle sagt, det är det som det är, ti esti , t.ex en Ko.
    Det är skillnad på ironi och humor ! Vad är subsansen i Platons texter för dig, alltså poesin? Tror du det är svårare att förstå kontexten bara för att man förstår GG eller att den blir fel på grund av det ?
    Jag trodde ju att poesi var språk men när jag läser dig undrar jag!!
    Kan ett språk finnas utan kontext knappast men jag är inte hellt säker på att du tror det?

    Gilla

  57. csaar skriver:

    Sicket svammel. Den kåpan är ej skapt som jag måste trä över huvudet för att förlora så pass mycket insikt att jag skall kunna hålla med dig. Jag noterade redan i början att du inte hade någon rekorderlig pejl på Platon. Trots din älskade gammelgrekiska. Nu har du verkligen visat hur undermålig din tankeförmåga är i ämnet. Gör som Platon uppmanar: ägna dig åt det du kan. Tänk att jag har suttit här och slösat tid och tangenttryckningar på dig. Och du har bara suttit och hittat på under resans gång.

    Gilla

  58. sokrates skriver:

    Vad du menar med rekorderlig pejl på Platon är vad jag kan förstå din tolkning av en engelsk översättning av Platon ! Nej där har du rätt igen, det kommer jag aldrig att få och en sådan lysande ”tankeförmåga som du uppvisar med kåpor som skall träs över huvudet så att någon förlorar sin insikt det hade jag aldrig kunnat drömma om i mina vildaste fantasier, jag måste ha missat nåt hos Platon!! Vad jag kan se på ditt foto så har du en bindel för ögonen och det är väl talande nog .
    Ja som avslutning eftersom jag märker en viss stagnation i din argumentation skall du få några visdomsord med på din vidare resa,
    ”Den som gräver en grop åt andra faller själv däri” det förstår du säkert och det är inte från Platon så det behövs ingen engelsk översättning !!

    Gilla

  59. csaar skriver:

    … vilket åter igen bevisar min tes om hur ringa insatt du är i Platons dialoger. Hade du verkligen läst dem hade du förstått passningen.

    Den grop jag i så fall grävde var så grund att till och med du borde ha vågat göra ett av dina substanslösa, retoriska krumsprång över den.

    Nåväl:

    Du har naturligtvis rätt. Jag kan tydligt se nu, när jag har läst dessa visdomsord från dig, att din retorik och gigantiska kunnande vida överstiger den fattningsförmåga någon på nätet skulle kunna uppbringa. Men, det är så pass mäktigt, det du kan, att du gör bäst i att inte lära ut det till vem som helst. Gå hem och lär endast ut detta till dig själv.

    Jag hoppas att du inte tar illa upp över att en enkel medborgare ger dig ett råd i största välmening.

    Med yttersta vänlighet,

    Gilla

  60. sokrates skriver:

    Absolut inte jag tackar för omtanken det är nässtan rörande

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s