Första advent

Det är trevligt i kyrkan. Fin stämning, mycket vacker sång och duktiga musiker. Leende glada människor och en präst som har gott om humor och värme.

 Vissa saker har förändrats till det bättre, onekligen och utan tvekan. Det är vi som har förändrats och därigenom tvingat kyrkan till förändring. Alla mår bra av denna utveckling, men den är inte självklar utan bygger på förnuftet och känslan av att våga ifrågasätta märkliga dogmer från svunna sekel. Därför är jag tyst när bönen skall deklameras – jag har också en tro, men den tron är på oss människor, inte på någon gud.

Finns det en Gud, vilket jag starkt betvivlar, kan man ju hoppas att han föredrar att den som tack vare sitt förnuft inte kan förmå sig att tro på det otroliga, också väljer att inte hyckla. Det betvivlar jag också starkt efter idoga bibelstudier.